Dansk rekordtunnel fick vÀja för svenska kanoner

Den Àr vÀrldens lÀngsta sÀnktunnel i sitt slag, och ska halvera restiden frÄn SkÄne till kontinenten. Men en legendarisk svensk sjöstridsseger 1644 höll pÄ att stÀlla till det för det jÀttelika tunnelbygget i Fehmarn bÀlt.

En kanon frÄn slaget mellan Danmark och Sverige 1644 stÄr utstÀlld i nÀrheten av tunnelbygget.

En kanon frÄn slaget mellan Danmark och Sverige 1644 stÄr utstÀlld i nÀrheten av tunnelbygget.

Foto: Femern AS, handout/TT

Danmark2023-10-29 14:31

– Var Ă€r den gamla strandlinjen? frĂ„gar nĂ„gon nĂ€r medieansvarige Jens Villemoes visar runt pressen pĂ„ det vidstrĂ€ckta byggomrĂ„det vid RĂždbyhavn i södra Danmark.

– Vi passerade den precis, vid konerna dĂ€r, pekar Villemoes.

– Nu kör vi alltsĂ„ dĂ€r det var öppet hav för ett par Ă„r sedan. Kustlinjen Ă€r flyttad en halv kilometer ut i vattnet, för att fĂ„ plats med alla schaktmassor vi fĂ„r upp frĂ„n havsbottnen.

50 Eiffeltorn

Tanken svindlar. Och det gör den ofta pĂ„ detta bygge, dĂ€r det mesta Ă€r nĂ€stan ofattbart stort. I vita och blĂ„ tĂ€lt, som ser ut att rymma varsin smĂ€rre stad, ska 89 tunnelelement tillverkas. PĂ„ varje ledig kvadratmeter i tĂ€lten ligger rostig armering staplad – bara mĂ€ngden armeringsstĂ„l motsvarar 50 Eiffeltorn.

Men det mesta av ett elements vikt pĂ„ minst 73 500 ton Ă€r betong. Att gjuta en del tar ungefĂ€r 30 timmar av koncentrerat arbete, dĂ„ betong ska hĂ€llas nio meter ner i en form, utan bubblor eller andra skavanker.

– Det ska vara en fin, smarrig betongsmoothie, sĂ€ger Villemoes belĂ„tet.

Eftersom ett sÄdant moment inte kan avbrytas turas arbetarna om dygnet runt. Den delen av arbetet Àr nu i gÄng.

15 millimeter

Till sommaren börjar sÄ elementen bogseras ut i Fehmarn bÀlt för att sÀnkas ned i en 18 kilometer lÄng urgröpning pÄ havets botten. Ett element i taget, ett precisionsarbete som tar uppemot en vecka styck.

– Vi styr elementen med vajrar, med en felmarginal pĂ„ 15 millimeter nĂ€r de fixeras och sedan tĂ€cks över pĂ„ bottnen, sĂ€ger byggchef Anders Wede.

RÀkna in avbrott för dÄligt vÀder med mera, och bara den delen av bygget vÀntas ta flera Är.

Helt monterad, testad och klar vÀntas FehmarnbÀlt-tunneln stÄ först 2029. DÄ ska restiden frÄn Köpenhamn till Hamburg nÀstan halveras, frÄn uppemot 5 timmar till ungefÀr 2,5. En hel del av resenÀrerna vÀntas vara svenskar, som sparar ungefÀr 16 mil jÀmfört med den vÀg över Stora bÀlt-bron och Jylland som mÄnga tar i dag.

– Kanske bĂ€st vi sĂ€ger nyĂ„rsafton, ler Villemoes pĂ„ frĂ„gan om vilket datum 2029 som tunneln Ă€r redo för invigning.

Kriget kom emellan

Ja, det kan dyka upp mycket som stÀller till det i tidtabellen.

– Vi hade tĂ€nkt köpa stĂ„let frĂ„n Ryssland och Ukraina, sĂ€ger Anders Wede som exempel.

Men först kom pandemin emellan, sedan det ryska anfallskriget mot sitt grannland.

– Nu fĂ„r vi i stĂ€llet skeppa in det frĂ„n Tyskland och Spanien.

Wede slÄr ut med hÀnderna över det vidstrÀckta byggomrÄdet, som badar i höstsol, dÀr signalklÀdda arbetare ser ut som ilsket lysande smÄ myror mot de dovt fÀrgade ofantliga tunneldelarna.

Hittade vrak

En annan försvĂ„rande faktor av mer originellt slag visade sig redan nĂ€r man sonderade inför bygget för över tio Ă„r sedan. Dykare hittade dĂ„ ett vrak som visade sig vara Swarte Arent, ett nederlĂ€ndskt skepp som deltog och spelade en avgörande roll pĂ„ Sveriges sida i Sjöslaget vid Femern 1644 – en av den svenska marinens största militĂ€ra segrar i historien.

Segern över Danmark pressade fram Freden i Brömsebro Äret efter, dÄ bland annat Gotland, JÀmtland och HÀrjedalen blev svenskt.

– Ni gav oss sĂ„ mycket stryk att jag inte vill prata om det, ler Jens Villemoes.

Men han berÀttar i alla fall att vrakfyndet innebar merarbete.

– Man fĂ„r inte bara plöja rakt igenom en sĂ„dan plats med en tunnel, sĂ„ vi justerade dragningen en aning.

DĂ€rmed kan Swarte Arent fortsĂ€tta vila i frid. Endast nĂ„gon av skeppets kanoner har bĂ€rgats, och stĂ€lls nu ut i nĂ€rheten – som pĂ„minnelse om att grannrelationerna inte alltid varit sĂ„ goda som nĂ€r danska, svenska och tyska resenĂ€rer snart samsas i den nya trafikpulsĂ„dern.

Fakta: FrÄn Sverige till kontinenten

Det skandinaviska fastlandet Ă€r förbundet med kontinenten via en rad danska öar. Mellan mĂ„nga av dem finns broar, och via Öresund samt Lilla och Stora bĂ€lt gĂ„r det redan i dag att ta sig fram "torrskodd" med bil och tĂ„g.

Men en mycket nĂ€rmare vĂ€g Ă€r mer rakt söderut frĂ„n Köpenhamn, över de danska öarna Falster och Lolland till den tyska ön Fehmarn. Över den intensivt trafikerade sjöleden Fehmarn bĂ€lt har dock en fast förbindelse saknats – fram till nu.

Efter lĂ„nga diskussioner med Tyskland beslöt folketinget i Köpenhamn 2009 att Danmark bygger en tunnel under Fehmarn bĂ€lt. Den blir drygt 18 kilometer, mer Ă€n fyra gĂ„nger sĂ„ lĂ„ng som tunneldelen i Öresund.

Fehmarntunneln Ă€r banbrytande pĂ„ flera sĂ€tt. Den blir vĂ€rldens lĂ€ngsta sĂ€nktunnel avsedd för bilar och tĂ„g. Och det danska bygget strĂ€cker sig tre kilometer in pĂ„ tyska Fehmarn – det Ă€r, enligt entreprenören, första gĂ„ngen nĂ„gonsin som ett annat land fĂ„r bygga infrastruktur inne i Tyskland.

Budgeten Ă€r 7,4 miljarder euro (drygt 85 miljarder kronor). Enligt liknande recept som Öresundsförbindelsen betalas detta med lĂ„n, som sedan ska betalas tillbaka via trafikavgifter. Återbetalningstiden planeras vara 28 Ă„r. Vad det ska kosta att fĂ€rdas under Fehmarn bĂ€lt bestĂ€ms av danska myndigheter, men de har Ă€nnu inte angett nĂ„gra belopp.


Fakta: Sjöslaget 1644

Sjöslaget vid Femern var en avgörande vÀndpunkt i Torstensonska kriget mellan Sverige och Danmark-Norge, vilket i sin tur ingick i det stora 30-Äriga kriget i Europa pÄ 1600-talet.

Sverige var ute efter att bryta Danmarks grepp om bland annat infarterna till Östersjön. PĂ„ morgonen den 13 oktober 1644 anföll svenska och inhyrda nederlĂ€ndska krigsfartyg den danska flottan i Fehmarn bĂ€lt. Svenskarna hade dubbelt sĂ„ mĂ„nga skepp, och tog en förkrossande seger – den danske befĂ€lhavaren Pros Mund förlorade 12 av sina 17 fartyg, och miste sjĂ€lv livet i striderna.

PÄ den svenska sidan förlorades bara ett fartyg. Det var nederlÀndska Swarte Arent som sjönk efter att ha beskjutits.

Danskarna var sÄ stukade efter slaget att den svenske förhandlaren Axel Oxenstierna kunde styra mycket av fredssamtalen vid Brömsebro nÄgra mÄnader senare.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!