"Europas siste diktator" befäster sin makt

Det har dömts ut i förväg, av såväl oppositionen som EU. Nu går Belarus till val, en tillställning som väntas ge den auktoritäre och Rysslandsallierade Aleksandr Lukasjenko ytterligare fem år vid makten.

Belarus auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenko, fotograferad vid en rysk-belarusisk militärövning 2022. Arkivbild.

Belarus auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenko, fotograferad vid en rysk-belarusisk militärövning 2022. Arkivbild.

Foto: AP/TT

Belarus2025-01-26 07:46

– Belarusierna är skräckslagna efter fyra år av repression, konstaterar oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som utmanade Lukasjenko i valet för fem år sedan och nu verkar i exil, till AFP.

2020 följdes Lukasjenkos utropande av seger av en enorm folklig protestvåg som resulterade i brutala tillslag och gripanden. Nu har Tichanovskaja varnat sina landsmän för att gå ut på gatorna i samband med "pseudovalet".

– Jag vill inte att människor ska offra sin frihet för inget nu. Jag vill att folket sparar sig för den riktiga stunden, den kommer och då måste de vara redo, säger hon.

Över 30 år

Det var inte självklart att läraren och tolken Tichanovskaja skulle ta sin make Sergej Tichanovskijs plats som Lukasjenkos politiske utmanare 2020. Men hon tyckte sig inte ha något val sedan han gripits och förbjudits att driva valrörelse. Maken har dömts till 18 års fängelse och uppges inte ha haft kontakt med familjen sedan 2023.

Belarus under Aleksandr Lukasjenko har beskrivits som Europas mest diktatoriska styre. Den mustaschförsedde och ofta militäruniformsklädde 70-åringen har bott i den tidigare Sovjetstatens presidentpalats sedan 1994.

Med åren har han stärkt sitt järngrepp över förvaltning, medier och domstolar.

Dessutom har han ytterligare närmat sig Rysslands Vladimir Putin genom att stötta kollegan i anfallskriget mot Ukraina. 2023 gav Lukasjenko Putin tillåtelse att placera ut kärnvapen i Belarus, vilket ses som ett upptrappat hot mot Ukraina och närliggande Natoländer.

Utdömt val?

Söndagens val handlar om en sjunde mandatperiod om fem år för traktorälskaren Lukasjenko – som ofta framhåller att han står för stabilitet. Diktatorn talar med stolthet om den statskontrollerade ekonomin och besöker gärna fabriker, enligt medier.

Men EU har på förhand dömt ut valet som en "bluff" och uppmanat världssamfundet att inte erkänna resultaten. Västvärlden har gång på gång riktat sanktioner mot Belarus för dess förtryck av befolkningen och Rysslandsstödet.

I dagens Belarus finns inget fritt partiväsen. Ytterligare några personer har tillåtits ställa upp i valet, men de utgör inget riktigt hot mot Lukasjenko. Diktatorn har viftat bort tanken på valdebatter.

– Det är inte rätt tid att debattera, säger han enligt AFP.

Inför valet har Lukasjenko benådat 32 politiska fångar, men parallellt har fler oliktänkande gripits. Över 1 200 personer bedöms av människorättsorganisationer vara fängslade för regimkritik och otaliga trakasseras eller förföljs för sina åsikter.

Bakgrund: Belarus och protesterna

Belarus är knappt hälften så stort som Sverige och har en befolkning på drygt 9 miljoner människor.

För ett sekel sedan blev Belarus en del av Sovjetunionen. Efter självständigheten i början av 1990-talet har landet förblivit tätt knutet till den mäktiga grannen Ryssland.

Landet styrs av den auktoritäre Aleksandr Lukasjenko. Han vann presidentvalet 1994 och har genom åren stärkt sin makt. Har ofta omtalats som "Europas siste diktator".

När Ryssland 2022 startade det fullskaliga invasionskriget mot Ukraina utgick styrkorna även från Belarus, som har en lång gräns mot Ukraina.

Efter presidentvalet 2020 utropade sig Lukasjenko omigen till segrare. Enligt de officiella siffrorna fick han 80 procent av rösterna, men valresultatet dömdes ut av oppositionen och stora delar av omvärlden. Under andra halvan av 2020 protesterade hundratusentals belarusier på gatorna.

Den omfattande demokratirörelsen slogs ner med hjälp från Ryssland. Uppemot 300 000 flydde när oppositionella förgrundsfigurer tvingades välja mellan att lämna Belarus eller fängslas. Toppolitikern Svetlana Tichanovskaja är förgrundsfigur i ett demokratiskt samordningsråd som verkar i exil, främst från Litauen och Polen.

Källor: FN, Landguiden, AFP

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!