Det Àr inte sÄ konstigt att pÄsken Àr ett mischmasch av seder. Det konstaterar Owe Ronström, professor emeritus i etnologi vid Uppsala universitet.
PÄsken Àr nÀmligen tvÄ olika slags högtider som slagits ihop i en. Dels den religiösa högtiden, dels den mÄngtusenÄriga högtiden att fira in vÄren. Och detta gör bara högtiden starkare eftersom alla kan hitta sin mening, menar han.
â Om man hĂ€ller bĂ„da högtiderna i samma kĂ€rl kan vissa strunta i Ă„rstiden och i stĂ€llet satsa pĂ„ Jesus och korset. Medan andra kan strunta i Jesus och fokusera pĂ„ Ă„rstiden. Alla blir glada! Ăverlag har kyrkan varit vĂ€ldigt bra pĂ„ att plantera religiösa ceremonier i redan existerande högtider, sĂ€ger Owe Ronström.
NĂ„gra av de icke-religiösa traditionerna har mĂ„nga tusen Ă„r pĂ„ nacken. Som att Ă€ta lamm och Ă€gg â vilket helt enkelt beror pĂ„ att det finns gott om just sĂ„dant den hĂ€r tiden. Andra traditioner kom senare. Att klĂ€ ut sig till pĂ„skkĂ€ringar utvecklades exempelvis ur de utklĂ€dningslekar som ungdomar började syssla med kring 1700-talet.
â Att klĂ€ ut sig och stĂ€lla till bus har förekommit under mĂ„nga högtider. Vi har till exempel sĂ„ kallade staffansritter kring jul och inte minst halloween.
BlÄkulla dÄ?
â Det grundar sig i en gammal nordeuropeisk förestĂ€llning om att kvinnor som gett sig i lag med djĂ€vulen vid vissa tillfĂ€llen Ă„ker ivĂ€g för att trĂ€ffa honom. Och det Ă€r sĂ€rskilt vid övergĂ„ngar, som till exempel frĂ„n vinter till vĂ„r, som hĂ€xor troddes vara sĂ€rskilt aktiva.
Traditioner Àr under stÀndig utveckling. PÄskriset fick fjÀdrar under 1900-talet, men i dag ska fjÀdrarna helst vara i papper pÄ grund av vÄr syn pÄ hÄllbarhet och djurhÄllning.
Just pÄskriset har för övrigt rötter i sÄvÀl religionen som i Ärstiden. PÄ 1600-talet blev lÄngfredagsrisning ett begrepp: för att pÄminna om Kristi lidande piskade far i huset upp barn och tjÀnstefolk. Numera sÀtter man i stÀllet riset i en vas och lÄter det fÄ vÄriga knoppar.
Att pÄsken och dess traditioner lever kvar sÄ pass starkt handlar ocksÄ till stor del om familjen, enligt Owe Ronström.
â Sverige Ă€r inte sĂ„ individualistiskt som mĂ„nga tror. Familjen Ă€r viktig och den lĂ„nga pĂ„sken Ă€r ju en högtid som ger utrymme för familjeĂ„terförening. Att mina barn kommer hem i pĂ„sk Ă€r vad jag sjĂ€lv ser extra mycket fram emot.