Mer än 200 personer vårdas varje år på sjukhus på grund av huggormsbett. Minst 30 får så svåra symptom att de behöver intensivvård. Dödsfall efter huggormsbett är däremot sällsynta.
-- Även om dödligheten efter huggormsbett är mycket låg ska de absolut inte bagatelliseras. Det är en myt att huggormen inte är särskilt giftig. Alla som får i sig huggormsgift får symptom och många blir rejält sjuka, säger Christine Karlson-Stiber, läkare vid Giftinformationscentralen i Stockholm.
Att många som blir huggormsbitna inte känner några besvär alls beror i stället för det mesta på att ormen inte injicerat något gift när den bitit dem.
-- Då får den bitne förstås inte heller några förgiftningsymptom. Detta är också ett skäl till att långt ifrån alla som blir huggormsbitna söker vård, säger Christine Karlson-Stiber.
I Sverige brukar årligen drygt 200 personer vårdas på sjukhus efter huggormsbett, de flesta under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Även om en del av dem söker vård enbart för säkerhets skull har de allra flesta åtminstone några symptom.
-- En studie vi nyligen gjorde visade att ungefär var åttonde person som 1995 vårdades på sjukhus efter huggormsbett hade svåra symptom. Bland barn och äldre var andelen med allvarliga symptom betydligt högre, säger Christine Karlson-Stiber.
Med svåra symptom menas till exempel kraftiga blodtrycksfall, sönderfall av blodkroppar, vätskeansamling i lungorna , svårigheter att andas, till och med kramper och medvetslöshet.
Men även för dem som inte får så allvarliga symptom kan effekterna av ett huggormsbett vara mycket besvärande.
-- Yrsel, illamående och kräkningar är vanligt. Astmaliknande besvär, hudutslag och svullnad av ansikte, läppar och tunga kan också förekomma. Kraftig svullnad som kan komma att omfatta hela den bitna kroppsdelen är inte heller ovanligt efter huggormsbett, säger Christine Karlson-Stiber.
Antiinflammatoriskt kortison och så kallade antihistaminer liksom antibiotika är läkemedel som ofta ges till huggormsbitna patienter.
-- Antibiotika ges bara om tecken till infektion tillstöter. Stelkrampsspruta ges däremot alltid om den bitne inte redan har fullgott skydd mot stelkramp, säger Christine Karlson-Stiber.
Knappt var femte patient som vårdades för huggormsbett 1995 fick serumbehandling. Serumet innehåller antikroppar som riktar sig mot skadliga enzymer och andra giftiga äggviteämnen i ormgiftet.
-- Att vi under de senaste tio åren fått tillgång till ett effektivt och biverkningsfritt serum har lett till snabbare tillfrisknande och kortare vårdtider för patienterna, säger Christine Karlson-Stiber.
Det är i första hand patienter med svåra allmänsymptom som får serumbehandling.
-- Men i och med tillgången till ett serum med väldigt liten biverkningsrisk ges det numera också ofta för att begränsa kraftiga vävnadsskador av bettet, säger Christine Karlson-Stiber.
Även om huggormsbett kan ge svåra symptom är dödsfall till följd av dem numera sällsynta. Under hela 1900-talet dog drygt 40 personer till följd av huggormsbett i Sverige, alla utom en handfull före 1960.