Antalet kommunala livsmedelsinspektioner minskade med tio procent 2000 jämfört med året före, enligt siffror som Livsmedelsverket presenterade på fredagen. Trenden med minskat antal inspektioner har varit sedan 1993.
-- Med de här siffrorna i åtanke är jag inte särskilt optimistisk, säger Bertil Norbelie, myndighetens generaldirektör.
-- Vi har ett stort antal matförgiftningar varje år som är i princip onödiga, fortsätter han.
I genomsnitt hade varje inspektör i landet 184 storhushåll, butiker och livsmedelsindustrier att kontrollera 2000, men variationerna mellan olika kommuner var stora. En inspektör i Östhammar skulle till exempel kontrollera nästan åtta gånger fler anläggningar än kollegan i Munkedal.
I hela landet varierade siffrorna mellan Grästorps kommun med 65 anläggningar per inspektör till Övertorneå med 630 anläggningar per inspektör.
-- Det är inte acceptabelt att vi inte kan bedriva en likvärdig tillsyn i olika delar av vårt land, säger Bertil Norbelie, som förespråkar en ökad statlig kontroll över livsmedelstillsynen.
I vissa kommuner var antalet provtagningar nere på nästan noll, eller 0,2 som lägst.
-- Översatt betyder det att varje restaurang får påhälsning en gång vart femte år. Det är naturligtvis alldeles för sällan, säger Norbelie.
Livsmedelsverkets mål är att varje ställe där mat hanteras ska kontrolleras minst en gång om året. Men i 26 kommuner var antalet inspektioner färre än 0,3 per anläggning år 2000. Sett på länsnivå är det bara Skåne som klarar de uppsatta målen. Sämst är Jämtland.
Och samtidigt som antalet kontroller blev färre 2000 ökade den sammanlagda summan tillsynsavgifter som kommunerna tog ut av företagen. Ett 20-tal kommuner tog till och med in mer i avgift än de hade skäl att göra sett till antalet provtagningar.
Mycket märkligt, tycker Bertil Norbelie på Livsmedelsverket.
-- Men vi kan inte göra något. Vi har ju ingen befälsrätt över kommunerna.
Sara Rosén