Linköpings universitets nya centrum för neuroforskning får en rivstart. Nyvärvade psykiatriprofessorn Markus Heilig är en av världens ledande forskare om alkoholberoende, och drar direkt igång världens första studie för att bota alkoholism med magnetbehandling. Han är mån om att inte skapa förväntningar, men det råder ingen tvekan om att han har gott hopp om att detta kommer att betyda mycket för behandlingen av alkoholism i framtiden.
Siktet är inställt på insula, en del av hjärnbarken, och metoden kallas TMS – transkraniell magnetisk stimulering. Tekniken har funnits ett tag, men har tidigare bara lyckats nå de ytliga delarna av hjärnbarken. Markus Heiligs kollegor vid alkoholforskningsinstitutet NIAAA i Washington DC har lyckats nå betydligt djupare, vilket ger nya möjligheter. Nu har Markus Heilig, som kommer från en tjänst som klinisk forskningschef vid just NIAAA, skaffat utrustning till Linköpings universitet och använt tiden sedan i somras till att träna upp unga forskande underläkare i att sköta den. Förra året gjordes en liknande studie på nikotinberoende, som slog förvånansvärt bra ut.
– Det handlar i grunden om magnetfält. Framför allt kan vi nå beroendet som triggas när personen är stressad och arg. Det är möjligt att skapa normala kopplingar som kan göra att suget försvinner, säger Markus Heilig.
Nu finns två moderna mediciner, förutom det klassiska antabus, som är godkända.
– Lyckas vi med det här får vi en helt ny möjlighet att behandla patienter. Det blir ett väldigt stort bidrag, säger Markus Heilig.
I dag är det medicinerna och samtalsterapi som är enda metoderna? Hur funkar det?
– Medicinerna är inte särskilt effektiva, och används inte så mycket. Samtal har en dokumenterad effekt, men det handlar mest om att få ner återfallsfrekvensen från 70 till 60 procent eller så.
Ett beroende är väldigt individuellt. Ni ska studera 80 personer – räcker det?
– Man vill alltid ha så många som möjligt. Men om vi får ett positivt resultat kan vi göra en mycket större studie på multipla ställen.
De 80 personer som ingår i studien är alla patienter från beroendekliniken på Universitetssjukhuset, och Markus Heiligs ambition är att vara "lite listig" för att skynda på processen. Han planerar att välja ut dem som har bäst utsikter att få hjälp och få tydliga signaler därifrån.
– Det är just de som får ökat sug vid stress, och framför allt vid social stress, säger han.
Den andra listigheten är att hälften av patienterna får TMS-behandling, och den andra hälften placebo. I och med att alla körs i magnetkamera kan forskningsteamet se hjärnaktivitetsmönstret och därifrån se vilka som har störst chans att få hjälp av metoden.
Studien ska ta två år. Eftersom det inte handlar om läkemedel som har högra krav på bakgrundskoll behövs det inte så mycket mer tid innan det går att använda metoden skarpt.
– Om resultaten är tillräckligt tydliga har vi möjlighet att erbjuda behandling direkt därefter, säger Markus Heilig.
Redan i januari räknar han dock med att kunna erbjuda klinisk behandling mot depression med TMS-metoden.
– Där är forskningen klar, och eftersom vi har utrustning och kompetensen på plats kan vi så klart dela med oss.
Själv är han sedan i somras installerad på Linköpings universitet, med magnetgeneratorn 50 korridormeter från tjänsterummet. Omställningen att gå från världsmetropolen Washington till Linköping är stor.
– Det är en väldigt charmig stad och universitetet har varit väldigt stödjande. Att universitetet, Vetenskapsrådet och Region Östergötland gått ihop för att rekrytera hit 60 personer till ett forskningscentrum är jätteroligt.