Kraven har gjort att många butiker har fått stänga. Totalt 525 orter för- lorade sin sista livsmedelsbutik mellan 1996 och 2004.
-- Och framtiden ser mörk ut för de butiker som finns kvar, säger Meta Troell på Svensk handels närings- politiska avdelning.
De små handlarna stöter på många problem. Landsbygdsborna vill kunna köpa samma varor som stadsborna och väljer att handla någon annanstans. Kommuner köper inte heller mat till skolor och ålderdomshem som de gjorde förr. Och eftersom de små butikerna beställer få varor är deras inköpspriser höga.
-- En butik som har en omsättning som är mindre än fyra till fem miljoner kronor har svårt att överleva i dag. De har svårt att få det att gå runt och måste få in pengar på annat sätt, säger Erik Sandemo, biträdande regionchef på Svensk handel i Umeå.
Förra året hade 1 166 orter i Sverige bara en livsmedelsbutik kvar. Av dessa omsätter 446 butiker mindre än fyra miljoner kronor per år.
En ort med två halvdåliga butiker är inte heller bra.
-- Då är det bättre att butikerna slår sig ihop. Annars flyr kunderna till handlarna i grannorten och orten kan förlora båda sina affärer, säger Erik Sandemo.
Butikskedjorna ställer vissa krav på dem som vill driva sin verksamhet i kedjans namn.
-- Ska du ha chans att överleva måste du komma över en viss lönsamhetsnivå, säger Erik Sandemo.
Landsbygdshandlarna kan få statligt stöd för att kunna klara ekonomin.
-- Men alla kan inte få behålla sin butik. Bidrag åt alla är detsamma som död åt alla. Man måste peka ut de orter som har potential och ligger rätt till, säger Erik Sandemo.
Därför har landets länsstyrelser, kommuner och FLF, föreningen landsbygdens främjande, pekat ut orter som är värda att satsa på.
-- Det är hårt att behöva säga det, men ingen vill driva en verksamhet på enbart bidrag. Det är dessutom skattepengar vi använder och vi måste få ut maximalt av dem, säger Erik Sandemo.
så långt har vi till mataffären
Många orter drabbas