Det var Ewa Chabiuk och hennes barn som mötte honom på en skogsväg när de skulle gå och bada. De bjöd den autistiske 23-åringen på saft och kex.
Sedan 18-tiden i lördags har drygt 200 poliser, hemvärnsmän och orienterare sökt dag och natt efter Mikael Sjökvist, som försvann i samband med bärplockning.
I går fick historien ett lyckligt slut. Den slutade med en fika vid ett sommartorp i Gigelnäset.
Mikael Sjökvist hittades alldeles i närheten av den plats där han senast sågs klockan 20.45 på lördagskvällen. Platsen ligger bara cirka fem kilometer söder om Måla, där polisen har haft sin ledningscentral.
Ödet ville att en privatperson skulle hitta Mikael Sjökvist.
Ewa Chabiuk, som till vardags arbetar på Ekholmens vårdcentral i Linköping, berättar vad som hände:
-- Vi var på väg till badplatsen när vi plötsligt mötte honom på grusvägen. Det var bara hundra meter från vårt sommartorp
-- Jag kände igenom honom direkt. Han hade på sig en grön t-shirt och svarta byxor och gick på det sätt som polisen hade berättat.
Först kom inte Ewa Chabiuk på vad hon skulle säga, men hon fann snart de förlösande orden.
-- Jag gick fram till honom och sa: "Mikael, kom så får du kakor och bullar." Jag visste om att han gillar att fika. Han gjorde en rörelse med handen, som om han ville hälsa på oss. Min man, som är läkare, kom och mötte och tog honom i hand. Mikael följde med oss utan att protestera.
När familjen Chabiuk var på väg tillbaka till torpet i sällskap med Mikael Sjökvist mötte de flera polisbilar. Det var i detta ögonblick som polisledningen fick klart för sig att sökningarna hade gett resultat.
-- Jag stoppade bilarna så att de inte kom i närheten. Jag ville inte att Mikael skulle bli skrämd, säger Ewa Chabiuk.
Väl tillbaka vid torpet dukades det fram saft och kex på verandan.
-- Jag sa: "Varsågod och ät." Och han tog för sig direkt. Han var villig att dricka, men han var inte så glupsk.
Den märkliga fikastunden fick ett abrupt slut. Plötsligt uppenbarade sig två helikoptrar ovanför familjens torp.
-- Det var ett sådant oväsen att Mikael blev orolig. Då ringde jag till polisen i Måla och bad att de skulle se till att få bort helikoptrarna. De försvann efter ett tag och sedan kom det polisbilar.
Under tiden hann Ewa Chabiuks man konstatera att Mikael Sjökvist var i -- med tanke på omständigheterna -- god form.
-- Han såg lite trött ut och var förstås lite smutsig. Men det gick att få kontakt med honom. Och han svarade på tilltal, säger Ewa Chabiuk.
När polisen slutligen anlände till torpet gick allt bra. En kvinnlig polis pratade med Mikael Sjökvist som visade sig vara villig att följa med.
-- Polisen kom efter bara tio minuter. De var ju alldeles i närheten. Alla blev gråtfärdiga när de såg att han var oskadd. Det var en så härlig känsla! Alla som bor i det här området har ju varit engagerade i sökandet. Vi sprang själva i skogen och letade efter honom. Sedan dök han bara upp på vägen.