På bordet ligger handlingar. Bengt Ståhlbom har gått igenom underlagen för vindparken Orreklint.
På ett bord hemma hos Bengt Ståhlbom i Kolsebro ligger flera handlingar; Fred Olsens Renewables samrådshandling över vindpark Orreklint och kommunernas vindkraftsplaner.
– Man har på grund av försvarsintressen skjutit hela området närmare Uknadalen. Det är olyckligt, även de delar som ligger inom kommunernas utpekade områden, säger han.
Han lägger till artskyddsförordningen, som ska skydda och gynna arter som på något sätt hotas av människans verksamheter samt EU:s fågeldirektiv och miljöbalken.
– Hela dalgången är utpekat riksintresse för kulturmiljö och naturvård. Här finns mycket rovfåglar. Vi ser ofta havsörn i dalgången och andra fåglar i flyttstråk.
Planerna på vindkraft vid Uknadalen är dödfödda från början, hävdar Bengt Ståhlbom och lyfter riksintressen, artskydd, fågeldirektiv och miljölagstiftningen som hinder för exploatering. "Kommunerna bör lägga in veto så snart det är möjligt", säger han.
Sammantaget finns det starka skäl för kommunalt veto, menar Bengt Ståhlbom som mejlat fullmäktigeledamöter i båda kommunerna. "Det är uppenbart att den planerade vindkraftsetableringen med dess mycket höga kraftverk får en negativ påverkan på hela Uknadalen med dess riksintressanta miljöer", skriver han.
– Kommunerna bör stoppa detta så snart som möjligt, innan det läggs ännu mer pengar på projektet.
Först måste exploatören lämna in en formell ansökan.
– Så snart det är gjort bör kommunerna agera.
Bengt Ståhlbom köpte fritidshuset i Kolsebro för 20 år sedan. "Jag är här mycket, och jobbar härifrån också", säger han. Snart går han i pension från jobbet vid Arbets- och miljömedicin i Linköping och räknar med att tillbringa mer tid i Kolsebro.
Bengt Ståhlbom bor i Linköping. Han köpte fritidshus i Kolsebro radby för 20 år sedan och vistas alltmer där.
– Uknadalen betyder jättemycket för mig. Den är speciell och ändrar sig efter väderleken. Ni skulle se dimmorna efter ett sommarregn.
Hur långt skulle du ha till närmaste planerade vindkraftverk?
– Ungefär sex kilometer. Jag skulle inte se något från huset, men från trädgården och från vägen här i byn skulle jag se allt.
Bengt Ståhlbom går uppför grusvägen i Kolsebro radby, mellan Ukna och Falerum. "Härifrån skulle jag se hela vindparken", säger han.
Tanken, inte bara på det visuella utan även på buller, tar emot. Bengt Ståhlbom arbetar på Arbets- och miljömedicin på US i Linköping och var under drygt 20 år chef för enheten.
– Jag vet vad jag pratar om. Det finns folk som far illa av att bo i närheten av vindkraftverk. Bullerexponering kan förvärra stress och tinnitus. Även lågfrekvent infraljud kan ge problem. Infraljudet färdas långa sträckor för att sedan sätta gamla trähus i resonans och orsaka lågfrekvent buller inomhus.
Bengt Ståhlbom har många frågor. Hur ska utbredning och effekter av lågfrekvent infraljud mätas? Är det möjligt? Varifrån ska betong till fundament till varje kraftverk tas? Krävs en ny bergtäkt? Och hur påverkar nya kabeldragningar och vägar området?
Han väger orden, och säger svepande: "Jag vill inte framstå som en foliehatt", innan han fortsätter:
– Det finns inte vetenskapliga belägg idag för att man blir sjuk av just vindkraftsbuller, men man blir störd och det påverkar djupsömnen.