Från och med måndag kommer de vuxna på asylboendet i Trehörna få möjligheten att gå svenskakurs. Ett initiativ Trehörna Wärdshus tagit tillsammans med ABF i Ödeshög och ABF Östergötland.
– Vi kommer ha tre timmars lektioner fyra dagar i veckan inklusive en pedagogisk lunch, berättar Ann-Britt Scherman, det är hon som håller i lektionerna tillsammans med Marja Vilgren.
Strax innan Lucia var tanken att Trehörna Wärdshus skulle stänga för semester. Istället förvandlades konferensanläggningen till ett hem för 13 familjer som söker asyl i Sverige. Två fick Peter Frejhagen för att för förberedda anläggningen för de nyanlända familjerna.
Vi sitter på andra våningen på Wärdshuset. I korridoren utanför de tidigare hotellrummen har de förberett ett utrymme för lektionerna.
Varför använder ni inte ABF:s lokaler?
– Det är enklare att jag kommer hit och undervisar, än att de ska behöva ta bussen. De som har småbarn får ej heller någon barnomsorg, det kan vi istället lättare lösa här, resonerar Ann-Britt Scherman.
Varför lär ni ut svenska här på asylboendet?
– Om vi inte ger utbildning redan nu, är risken stor att barnen blir föräldrarnas tolkar. Att de vuxna isoleras, under tiden barnen får gå i skolan, säger Kalle Bäck.
Han är en av flera volontärer som ställer upp för de asylsökande i Trehörna. Många av Trehörnaborna och föreningar runt om, hjälper till på olika sätt för att få de nyanlända att trivas. De har bland annat samlat in vinterkläder till de asylsökande, och varannan onsdag kommer det servera fika på hembygdsgården.
– Vi kommer också ha språkcafé två dagar i veckan här på wärdshuset dit alla är välkomna, berättar Peter Frejhagen.
Fler och fler av de boende ansluter sig till vårt samtal.
– Jag vill bo här i Sverige. För att kunna det, måste vi prata svenska. Jag hoppas på att i framtiden läsa på universitet, säger Marya Rehimi.
Fjorton barn i skolåldern bor på asylboendet i Trehörna. Barnen längtar också efter att börja skolan. Den 25 januari är tanken att skolbussen börja köra dem till Ödeshög och skolan.
– Jag vill verkligen börja skolan. Det var min största längtan när vi flydde hit, säger Nazanin Noori, 16 år.
– Peter är en bra man. Allt vi behöver hjälp med ordnar han. Nu har han ordnat så vi ska få lära oss svenska, säger Omar Alassaf.