Vi är på Galtås Södergård, en knapp mil söder om Tranås, där Helena och maken Göran har avelsuppfödning av nötkreaturen Hereford.
– Hereford är bland världens populäraste raser, den är lättfödd och snäll och trevlig, säger Helena.
Vi går in i hagen för att hälsa på några av djuren och tar med lite foder för att locka till oss dem. En av tjurarna kommer genast fram och äter och låter sig klappas av Helena.
– Vi är lite nördiga hela familjen när det gäller djur. Alla våra utlandssemestrar utom en har vi åkt för att titta på kossor. Både i Kanada och Irland. Bara när vi var på Legoland när barnen var små har vi gjort något annat.
Helena hjälpte som barn till på sina mor- och farföräldrars gårdar utanför Bankeryd och kände direkt att det var hennes grej. När hon träffade Göran på lantbruksgymnasiet i Tenhult var vägen till egen gård utstakad.
– Mamma och pappa sa alltid, vänta inte på något arv, skaffa något eget. Så i dag är jag och tre av mina fyra syskon egna företagare.
Utsikten är bedårande vid gården, längst ned ligger Säbysjön omringad av kullar, skog och åkermark.
– Vi kom hit 1988 när vi först arrenderade en av gårdarna innan vi 1994 köpte den här.
Varför avelsuppfödning?– Vi har båda ett stort djurintresse och den här gården passar väldigt bra för den verksamhet vi har valt. Det är ingen slättgård direkt, som du ser, det är därför den heter Galtås, för att den ligger på en ås som ser ut som en galt.
Efter 13 intensiva år i LRF-styrelsen, de sex senaste som ordförande, är hon sedan 1 juni ledig.
I Östergötland i dag finns det cirka 3 600 bönder. Mjölkkrisen för 3-4 år sen gjorde dem färre, då gick knappt en dag utan att svenskt lantbruk debatterades, men de senaste åren har det varit tystare.
Betyder det att svenska bönder har det bra nu?– Ja, svenska bönder har det ganska bra just nu. Det är bra priser på mjölk, nötkött och griskött. Det är inte riktigt lika bra för spannmålsbönderna. Och det är lite kris i energibranschen så de som har byggt vindkraft har det inte så bra.
– Det görs ju en del undersökningar om hur bönderna ser på framtiden och just nu ser svenska bönder väldigt ljust på framtiden. Så här bra framtidstro har vi inte haft på 15 år. Det är bra för svenskt lantbruk behöver investeringar och nysatsningar i byggnader och maskiner.
– Vi har en jättepotential att öka, det finns cirka 200 000 hektar mark som inte brukas i dag för att ägarna inte hittar lönsamhet i det. Där skulle vi kunna odla alla möjliga saker, som energi och oljeväxter. Det pågår en hel del intressant växtförädling med fleråriga oljeväxter, där oljan kan användas till smörjolja, kemiindustrier och annat. Då kan man byta ut den fossila oljan mot till exempel rapsolja.
Hur är återväxten, vilka ungdomar vill bli lantbrukare?– Den är inte katastrofal men den hade gärna fått vara bättre. Dels är det mindre elevkullar nu, dels har naturbruksgymnasierna fler inriktningar, förutom jord- och skogsbruk också häst och trädgård. Det lockar till sig en bredare grupp. Det är inte helt ovanligt att hästtjejer, som till exempel börjar på Vretagymnasiet i Linköping, blir intresserade av lantbruk också. Det är ju lite svårt att försörja sig som ryttare, det är få som lyckas med det, då är det många som börjar arbeta som djurskötare. Lantbruket i dag innehåller väldigt mycket ny teknik, en stor del av arbetet är datorstyrt.
Helena lyfter fram svenskmärkningen och livsmedelstrategin som det viktigaste som hänt under hennes år i LRF-ledningen.
– Svenskmärkningen satt väldigt långt inne. LRF:s dotterbolag Svenskt Sigill bildades för 20 år sen med målet "Nu ska vi ha en svenskmärkning". Då ville inte handeln ha det. De ville inte sätta märket på nånting. Men nu är svensk handel en av delägarna i det nybildade bolaget "Från Sverige" och nu vet de att det lönar sig. Det ökar hela tiden i antalet märkta produkter, nu vill till och med de stora handelskedjorna ha svenska produkter i sina egna varumärken, där de tidigare bara ville ha så billiga produkter som möjligt.
– Sedan vi gick med i EU har svenskt jordbruk minskat med två procent per år. Sedan satte vi målet att öka en procent per år. Nu har vi ökat 13 procent sedan 2010.
Är det alltid bäst att handla svenskt i mataffären?– Ska man ha ett enkelt rättesnöre så är svenskt en garant för väldigt mycket.
Är ekologiskt alltid ännu ett snäpp bättre?– Det är inte säkert. Den ekologiska delens fördel är att kemiska bekämpningsmedel inte används. Och man använder inte handelsgödsel. Det är det man kan vara säker på. Sen finns det finesser med handelsgödsel, man kan lägga exakta givare och gödsla exakt när det behövs. Det innebär att näringsutlakning till vatten kan bli mindre. Så vill man inte ha kemiska bekämpningsmedel ska man välja eko, tycker man det är viktigare att det är lokalt och inte har fraktats så långt så väljer man en garanterat inhemsk produkt. Jag vill understryka att det är inte antingen eller, båda inriktningarna behövs.
Varför har ekologiskt blivit så stort i östgötskt lantbruk?– Det är flera orsaker men en viktig är att många östgötar som har börjat med ekologiska ägg och då fick de gödseln. Då kan de gå över på ekologisk växtodling också. Det är mycket ekologiska höns i Östergötland.
LRF i Östergötland har ju utmanat landets övriga LRF-regioner med att de ska bli 50 procent fossilfria till 2020. Det är en tuff utmaning. Där är de föregångare.
– Energifabriken utanför Vadstena drivs av två lantbrukarfamiljer med helt fossilfria gårdar. Alla deras traktorer, röjsågare, gräsklippare, motorsågar går på fossilfritt. Och när de levererar något så kräver de att de lastbilar som hämtar är fossilfria och köper de in något så ska leveranserna komma med fossilfria transporter. Det funkar, det är häftigt.
Vad är den största utmaningen för svenskt lantbruk?– En är de stora och ökande viltstammarna. Inte minst i Östergötland där det är så otroligt mycket hjort. Här nere har vi gott om vildsvin. De förstör mycket. Vi behöver ha viltstammar i balans så de kan leva i det vilda utan att ställa till skada. Vi har inte haft så här mycket vilt i skogen sedan istiden.
Så vad händer nu, du ska inte bli politiker?– I sommar ska jag bara vara ledig, men nej, jag vill inte bli politiker.
Har du fått frågan?– Ja, några gånger. Jag anser att det idag ofta är företag eller organisationer som driver positiv utveckling inte politiken. De hinner inte med. Svensk politik fastnar för tillfället mest i det politiska spelet, det talas konflikter i stället för sakpolitik. Vill man förhala saker så är det parlamentariska läget perfekt för det, vill man i stället åstadkomma något är det mycket trögt.