Lars Saxholm blir ny rektor för Sommenbygdens folkhögskola.
Han ser gärna fler yrkesförberedande kurser på skolan.
Den ettåriga allmänna kursen med polisprofil är en sådan och den har fallit väl ut. Cirka 25 procent av dem som läst "polisåret" i Tranås har sedan kommit in på Polishögskolan.
-- Och en del elever som gått den polisförberedande kursen har kommit underfund med att det inte är polis som de ska bli, och det är också värdefullt. Jag tror vi ska luska reda på om det inte inom fler yrkesområden kan finnas behov av sådan här förberedande utbildning. Det kan vara bra för ungdomar att få ett år på sig att tänka efter och känna sig för inom ett yrke, säger Lars Saxholm.
Lars Saxholm var en av 26 sökande till rektorstjänsten. Han är 57 år och kultur- och fritidschef i Ydre. Dessförinnan var han bibliotekarie i Ydre. Värmlänningen Saxholm har hunnit att börja på sitt 27:e år i den lilla östgötakommunen när han slutar senare i vinter för att 1 mars tillträda rektorstjänsten i Tranås.
Har du tröttnat på att vara kommunal tjänsteman?
-- Oh, nej, det har varit ett trevligt och omväxlande arbete. Inte minst har det varit stimulerande att få vara med och genomföra många framgångsrika EU-projekt.
-- Men att vid min ålder få chansen att göra något helt annorlunda under de sista yrkesverksamma åren, det känns lockande.
Han säger att han blev tillfrågad av ledningen för skolan om han inte kunde tänka sig att söka tjänsten. Han har uppfattat det som att det är hans erfarenhet och kunnande när det gäller administration och byråkrati som man i första hand velat ta vara på.
Det som han ser som det mest tilltalande med tjänsten är att få helhetsgreppet på ekonomi och personal och att samtidigt jobba med framtids- och utvecklingsfrågor.
För många år sedan jobbade Lars Saxholm som lärarvikarie.
-- I botten är jag filosofie magister med ämnen som filosofi, psykologi och pedagogik, men jag har aldrig gått på någon lärarhögskola.
Han ser likheter med jobbet som kultur- och fritidschef (där även turismen ingått) och det som rektor. I det förra fallet gällde det att sälja kommunen, nu är det folkhögskolan som ska marknadsföras.
-- Det är en liten skola och vi måste hela tiden tala om att vi finns och att vi är duktiga. Varje folkhögskola måste profilera sig och anstränga sig för att erbjuda ett lite annorlunda utbud. Och bläddrar man igenom katalogen över landets folkhögskolor så upptäcker man en artrikedom som är fantastisk.
Har du förslag på förändringar i Tranås?
-- Tankar har jag, men det är sådant som jag först vill förankra hos styrelsen och i lärarkollegiet innan jag går ut med dem.
Så långt är han i alla fall beredd att sträcka sig som att han tycker att det kan vara värt att satsa på fler förberedande yrkesutbildningar och att skolan gärna kan ta emot uppdragsutbildningar i framtiden. Han tänker då framför allt på beställningar från de kommuner i närområdet som är skolans huvudmän tillsammans med studieförbund och fackliga organisationer.
Lars Saxholm må vara en administratör och byråkrat, men han verkar också ha en utvecklad känsla för folkhögskolans själ och brinna för dess idé.
Han talar om att unga människor blir sedda på en folkhögskola och att de på en förhållandevis liten skola som den i Tranås, med cirka 100 elever, blir väldigt personligt mottagna.
Och så är han kolossalt förtjust i namnet, Sommenbygdens folkhögskola.
-- Det är ju Sommenbygden som jag alltid försökt arbeta för.