-- Det lär finnas en privat klättervägg i ett gruvschakt i Dala-Järna som är högre. Men å andra sidan låter det inte som om den skulle vara helt inomhus, säger Peter Eliasson, projektledare och en av entusiasterna i Höglandsklättrarna.
Silon ligger nära Stigafabriken i Tranås. Medan musiken strömmar ur högtalarna tar sig klättrarna uppför den lodräta väggen där plastklumpar får ersätta klippskrevor i en vanlig bergvägg.
En av klättrarna är Ulrika Sätervik, uppväxt i Gripenberg, men nu bosatt i Uppsala. Det här var riktigt kul, tycker hon och funderar till och med på att flytta till Tranås för klätterväggens skull.
Klättrarna är säkrade med linor precis som vid en vanlig klättring utomhus. Den som vill följa klättraren upp på ett bekvämare sätt kan ta den trånga spiraltrappan till översta våningen där utsikten ner är hisnande.
För mindre våghalsade finns det boulderrum för friklättring utan linor. Fallhöjden är inte så hög och det finns en madrass att dunsa ner på. Utöver det erbjuds samlingsrum, fikarum, omklädningsrum och även en bastu håller på att färdigställas i byggnaden. Krav på handikappanpassning har däremot inte kunnat efterlevas, och rumsligheterna fördelar sig nästan som en labyrint på höjd.
Höglandsklättrarna organiserar dem som ägnar sig åt sportklättring i Tranås, Eksjö och Sävsjö med omnejd. Medlemmarna i Tranås tyckte att det blev lite tradigt att behöva resa till klätterväggen i Eksjö. När de sedan fick löfte av ägaren att använda silon tog tanken om den egna klätterväggen fart.
-- Silon stod ändå oanvänd sedan ett tiotal år tillbaka, och ägaren trodde knappast att vi skulle orka riva ut allt, säger Peter Eliasson.
Men det gjorde de, elva containrar med skräp kördes iväg. Sammanlagt 18 månader och minst 5 000 timmars ideellt arbete tog det för att förverkliga drömmen för de tiotal killar som gjorde det mesta jobbet.
-- Det var en rätt så tuff uppgift, och det var väl ett och annat förhållande som nästan sprack, säger Peter Eliasson som dock har sin flickvän i behåll.
Han hoppas att hon nu ska bli en mer aktiv klättrare. Egentligen passar sporten kvinnor bättre än män eftersom det snarare krävs god teknik än styrka, menar han. För att få med fler kvinnor till klubben planerar de att ha speciella tjejkvällar.
Grundplåten för klätterväggsbygget var 200 kronor från varje medlem. Det räckte inte långt, så det fick bli sponsringspengar och till slut stöd från Leader+ med 385 000 kronor, vilket var den hjälp som behövdes för att slutföra projektet. Däremot ville de inte blanda in kommunen.
-- Filosofin var att vi ville göra det här själva. För då skulle vi inte ha någon annan att skylla på om det inte blev klart. Och nu kan vi bestämma exakt hur allt ska vara.
Ekonomin hoppas gruppen kunna lösa genom att hyra ut klätterväggen till konferenser, personalaktiviteter och fester. På onsdagskvällar mellan klockan 18 och 21 kommer klätterväggen att hållas öppen för allmänheten.