Björup är kritisk till tidningens beskrivning av problematiken kring Yxern – att parterna skulle ha olika perspektiv.
– Vi som äger kraftverk tycker också att det som händer i Yxern inte är acceptabelt.
Han äger två av de mindre kraftverken – Hässeltull och Uddekvarn. Det är de kraftverk som ligger närmast sjön Yxern, och de är helt beroende av vatten från sjön.
Fick inte vara med
Han säger att de mindre kraftverksägarna inte involverats i diskussionerna. Tidningen fick intrycket att de mindre kraftverksägarna var representerade via regleringsföretaget.
– Det var Tekniska Verkens möte. Vi var inte inbjudna, säger han.
Han är pessimistisk inför utsikterna om att förstudien ska vara ett steg mot en lösning för den prövade sjön.
– Slutresultatet kan bli bra, men jag tror inte att något nytt kommer att tillföras.
Han berättar om tidigare försök som gjorts, men inte gett resultat. På 1990-talet drabbades Yxern av några torrår, och man insåg då att en lösning behövdes.
– Då fick jag kammarkollegiets uppdrag att ta fram en ny vattenhushållningsplan.
Höja vattenståndet
1998 var förslaget klart. I arbetet ingick simuleringar utifrån de förhållanden som rådde åren 1968 fram till 1997.
– Yxerns vattenstånd skulle höjas med 1,5 meter under torksomrar, säger Gunnar Björup, som menar att det skulle ha förbättrat läget för Yxern.
Förslaget mötte dock motstånd från en markägare.
– Mitt förslag avfärdades som en partsinlaga. Därefter anlitade kammarkollegiet ett konsultföretag – men deras utredning ledde heller inte till något.
Vem ska betala?
Enligt honom finns det bara en lösning: En omprövad vattendom. Det är det fler som håller med om, men frågan är vem som ska bekosta vattendomen.
Gunnar Björup tycker att det ska göras av staten, via kammarkollegiet. Kraftverksägarna har en vattendom att arbeta utifrån. Skulle de ta initiativ till en ny vattendom så riskerar de höga kostnader, till exempel i form av ersättningsanspråk från markägare.