Rotorbladet förbereds för avlyft från transporten.
Inom kort startar slutmonteringen av de elva vindkraftverken på Hultema. När anläggningen är klar, vilket beräknas till tidig vår 2023, kommer 35-40 000 villor i södra Sverige att försörjas med hushållsel från Tjällmo.
Men det har ju varit en del opinion mot den här vindkraftparken...
– Ja, det stämmer. Under tillståndsprocessen upplevde vi en viss negativ inställning men nu under byggnationen tycker vi att det svängt till ett ökat intresse. Och det är ju faktiskt så att området är en del av det nationellt fastställda riksintresset för vindkraft, säger projektledare Ann-Sofi Laurin på VKS Vindkraft i Sverige AB som har utvecklat projektet.
Under några veckor pågår nu transport av kraftverkens delar, från hamnen i Oskarshamn till Hultema-terrängen. Det handlar om torndelar och rotorblad. Transporterna är komplicerade och sker nattetid, då det handlar om extremt stora pjäser.
Transport genom Hultemaområdet.
Ett rotorblad är 76 meter långt och väger 20 ton. Hela ekipaget är 80 meter långt, alltså mer än tre gånger så långt som egentligen är tillåtet på vägarna. Rondeller har fått byggas om, vägar och korsningar har justerats, skyltar och smärre hinder har tagits ner. Under de närmaste veckorna kommer transporter att ske i stort sett varje natt, med växelvis tre rotorblad och två torndelar.
Ann-Sofi Laurin berättar vidare att de färdiga verken kommer att vara 185 meter höga och vart och ett kommer att producera 6,6 Mw eller 21 GWh.
VKS projektledare Ann-Sofi Laurin vid fundamentet till vindkraftverk 12. I bakgrunden två av fem torndelar.
Och hur kommer Tjällmoborna att påverkas?
– Verken kommer ju att synas i horisontlinjen, men ingen av de aktiviteter som normalt pågår i området kommer att påverkas. Både orienterare, jägare och svampplockare kan fortsätta som vanligt.
– Och för att skydda en del djurarter, exempelvis fladdermöss, kommer vi att hålla verken stängda under vissa perioder och förhållanden.
Hur ser ekonomin ut – det här är väl dyra pjäser?
– Hela projektet har ett värde på cirka 750 miljoner kronor. Sedan är det så att investeringar i vindkraft har en ganska kort pay-off-tid, alltså innan de ger vinst. Så under de 30 år som verken kommer att snurra blir det god ekonomi.
Ett rotoblad lyfts från transporten till uppläggningsplats i väntan på montering.
Rotorbladen är tillverkade av komposit och helt tomma invändigt, sånär som på mätutrustning.
Finns det fler fördelar för Tjällmo?
– Det tickar ju ut en bygdepeng på 110 000 kronor om året, som kan användas för saker som är bra för bygden. Om man är en lokal förening eller ett företag kan man söka pengar ur den potten hos Tjällmo Byalag, som har en särskild kommitté för detta.
Tre rotorblad i väntan på montering.
VKS projektledare Ann-Sofi Laurin syns knappt vid rotorbladet.