– Och när jag sedan kom in i huset tänkte jag att här kommer jag att gå vilse, det är ju så många rum!
– Jag skulle säga att det rentav är ett glatt hus, säger Jens. Det finns ju utsmyckningar överallt.
Reflektionerna leder direkt till byggnadens uppkomst och utformning. Huset har anor från 1600-talet, men är i sin nuvarande skepnad ritat av byggmästaren Abraham Nyström och stod färdigt kring 1815. Släkten Christensen har bott i huset sedan 1916.
Jens och Cissi flyttade in 2019, då man skiftade boende med Jens föräldrar, som numera bebor ett av gårdens andra bostadshus.
Paret tar emot i det stora, helt nybyggda köket.
– Här var det tidigare ett antal små kontor, och köket låg i en annan del av huset, berättar Jens. Vi vill sakta men säkert anpassa huset till våra önskemål, men vi vill vara ytterst varsamma och noggranna, och tar det steg för steg. Vi tar hjälp av duktigt folk och köket är ritat av arkitekt Håkan Ekerå, som har lyssnat noga på hur vi vill ha det.
Det är i köket familjen samlas. Matlagning är ett stort intresse, där det är Jens som svarar för festmaten. Inredningen är modern, men med lågmälda detaljer och färgval. Golvet väcker uppmärksamhet, då det delvis består av gammalt tegel som är hämtat från en nedbrunnen byggnad från trakten.
– Teglet är riktigt gammalt och bränt på den tiden då man hade vedeldade brännugnar, vilket gjorde att godset fick litet olika färg beroende av skiftande ugnstemperatur, berättar Jens.
Köksgolvet i övrigt är nytillverkat av egenproducerad furu. Likaså är kökstaket täckt av furu från egen skog, där man också har använt gammal spik från byggnaden vid monteringen.
På gården bedrivs flera olika verksamheter, man sköter skog och odlar spannmål, föder upp kycklingar, men har också vattenkraft och ridverksamhet. Cissi är före detta ridskolechef men har lämnat den yrkesbanan och erbjuder idag endast lektioner.
– Numera är jag alltiallo på gården. Om jag inte sitter på gräsklipparen eller lagar mat, så sköter jag kontoret eller tittar till djuren, säger hon.
Finns det någon favoritplats i huset?
– Herrummet, svarar båda.
Det är här de samlas vid kakelugn och tv:n på fredagskvällarna.
Vid rundvandringen visar det sig dock att "herrummet" långtifrån är färdigmöblerat, vilket beror på att fönsterplaceringen är lite problematisk.
Och har ni nu upptäckt någon förändring som inte blev helt bra?
– Köksgolvet, svarar Cissi. Jag hade faktiskt inte riktigt klart för mig att det måste såpskuras! Men numera har sönerna Jacob och Oscar ställt upp på det jobbet.
Byggnaden är stor, i tre plan med många rum. Mellanvåningen har varit en paradvåning, övervåningen först vind, sedan bostäder för personal, och på bottenvåningen kontor och kök. Framför allt på paradvåningen finns föremål och detaljer från historisk tid, mycken välbevarad ornamentik efter Abraham Nyström.
Jens och Cissi är noggranna med att vårda miljöerna och ta reda på historiska fakta. I vissa delar har de haft hjälp av byggnadshistorikern Ralph Edenheim, som tidigare var kulturbyggnadschef på Skansen.
En särskilt märklig företeelse är en tapet i den övre hallen. Tapeten är tillverkad i Frankrike under tidigt 1800-tal, från början uppsatt i matsalen, men flyttad därifrån eftersom den innehåller arsenik. Den tapeten finns på två ställen i världen, det ena är på Hättorp.