Bruno Bergmar driver Bjälbo Trädgård AB med potatisodling. Gården har omkring 180 hektar potatisodlingar som bland annat är belägna i närheten av fågelsjön Tåkern.
Gården har tidigare ansökt om tillstånd för skyddsjakt på hösten när stora mängder tranor använder gårdens åkrar som matskafferi. Tidigare har länsstyrelsen sagt nej, men i år har tillstånds medgivits att skjuta fem tranor.
– Tranor kan till skillnad från flermagade djur inte smälta rå potatis, men det är sättpotatisen de är ute efter, berättar Brune Bergner och berättar om omfattande skador på hans odlingar.
Djuren nöjer sig inte med att krafsa upp de gamla knölarna. För att nå dessa drar de upp hela plantan. På det viset behövs det inte så många tranor för att stor skada ska uppstå.
I år har det, som Corren tidigare berättat, varit rekordår för tranor i Tåkern. Fågelstationen har räknat till 7 200 individer. Många av dem är tillfälliga gäster på väg vidare, de kommer på våren och på förhösten och dröjer sig kvar på fälten runt sjön. Andra häckar runt sjön.
Bjälbo Trädgård AB har provat många metoder för att skrämma bort tranorna men det är svårt att hitta effektiva metoder, enligt Bruno Bergmar. Fågelskrämmor hjälper men bara mycket kortvarigt, smällare och raketer används också.
– Det blir att de flyttar till ett annat fält. Därifrån kommer de senare tillbaka, säger han och berättar att vissa odlare sätter upp elstaket mot vildsvin, men det hjälper ju inte mot djur som ”anfaller uppifrån”.
Stefan Lenér i Tåkernbygdens jaktvårdskrets anlitas ofta av gårdarna runt sjön. Trots tillståndet har han inte skjutit några tranor. Ansökan kom lite sent, och det tog tid innan beslutet kom, menar han.
Tillståndet går ut på torsdag och han tror inte att det kommer att bli något skjutet. Inte heller Bruno Bergner tror att det blir aktuellt för nu är potatisskörden bärgad.
Karl-Martin Axelsson, som är länsstyrelsens handläggare räknar med att det kommer att skickas in nya ansökningar i vår eller i höst. Han poängterar att jakten inte syftar till att decimera antalet fåglar, utan bara att få en mer bestående skrämselverkan på fåglarna.
– Försök har gjorts på gäss som visar att skyddsjakt ger mer effekt än att bara avlossa skrämskott, säger han.
Att mängden tranor ökar kan ha flera orsaker. Ändrat klimat, ändrat beteende och en minskad rävstam kan spela in. Räven tar annars många tranungar.
– Tranan betraktades förr som en Norrlandsfågel. Nu häckar den lite överallt i norra Östergötland, säger Christer Elderud som är verksam i Tåkerns fågelstation.
Att fågeln väcker känslor hos oss människor är både han och Karl-Martin Axelsson överens om.
– Det har väl med fågelns storlek och utseende att göra. Och dansen, förstås, säger Christer Elderud.
– Men man måste ha en viss förståelse för att de ställer till problem för jordbruket. Sedan kan man vara tveksam till om det hjälper att skjuta någon fågel. Efter en stund återvänder de säkert, tror Christer Elderud.
Skador som fredade djur åstadkommer pålantbruksnäringen måste staten ersätta och det blir mycket pengar. Ett av de lantbruk som sökt och fått tillstånd till skyddsjakt fick förra året 130 000 kronor i ersättning för bortfall på grund av tranor, enligt Karl-Martin Axelsson.
Tidigare har flera länsstyrelser, bland annat i Örebro län, sagt ja till skyddsjakt på trana. På SLU:s forskningsstation Grimsö i Lindesberg forskar man på sätt att skydda grödor från fåglar och andra vilda djur.