Det finns få veganska julmarknader och därför väljer ägarna till restaurangen Open New Doors Bahnhof i Sya, Erika och Jonas Frost, att i år arrangera en sådan. Marknaden blir den största veganska i landet, enligt Erika Frost:

­– Det är många ställen som har, men då har de bara några olika leverantörer. Hos oss blir det allt som allt tjugoåtta olika utställare. Och det finns inget ens i närheten av den storleken, uppger hon.

Som vegan är det skönt att besöka en julmarknad fri från charkvaror, tovad ull och annat som härstammar från djurriket, beskriver Erika Frost. Marknaden hålls i godsmagasinet vid restaurangen och arrangeras i två omgångar, 8 och 15 december. Utställarna är inte så lokala, flera kommer från Kalmar, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn, enligt Erika Frost. Varor som mathantverk, inredning, keramik, smycken, choklad och övriga produkter som saluförs ska vara veganska. Erika Frost uppger att det också kommer kändisar till marknaden; bland annat medverkar Mattias Kristiansson, författare till veganska kokböcker. 

Flera stora livsmedelsbolag har de senaste åren rapporterat om ett ökande intresse för vegetariansk och vegansk mat. En Sifo-undersökning som dagligvaruföretaget Axfood lät göra 2018 visade att cirka sex procent av svenskarna definierade sig själva som vegetarianer eller veganer. Andelen svenskar som åt vegetarisk mat minst två gånger per vecka hade ökat från 19 procent år 2016 till 24 procent under 2018.

Restauratören Erika Frost säger sig märka intresset hos många:

– Det som är roligt är att de flesta gäster som kommer hit är inte veganer. Den största delen är nog nyfikna, säger hon.

Inför jul kan veganer i familjen eller släkten orsaka huvudbry för den som ska bjuda på julbordet. Det går att göra julbord så att icke-veganer inte reagerar på att rätterna är veganska, hävdar restauratören Erika Frost. Som exempel tar hon köttbullar som kan göras på sojafärs så att skillnaden, enligt henne, inte märks för den som inte vet om den. Hennes mening är att kryddor och lag får veganska varor att smaka precis som det kött eller fisk som kan ingå i traditionellt julbord.

– Janssons frestelse till exempel, den tänker man smakar anjovis, men anjovis smakar ju kryddor. Det är en lag som de ligger i. Så vi gör samma lag, sen använder vi den i en potatisgratäng – då smakar den som Jansson.