Corren har talat med Arne Grundström som är barnpsykolog och arbetar med skolbarn i Mjölby kommun.
Han menar att det mycket väl kan vara som kriminologen Henrik Belfrage påstod i gårdagens tidning, nämligen att förövaren till dödsmisshandeln av en katt i Sya är en mycket störd ung kille.
Samtidigt vill Arne Grundström inte kategoriskt dra den hårda slutsatsen utan att veta mer om förövaren än vad som framkommit från polisanmälan och vittnesmål.
-- Jag vill inte gå i polemik med Henrik Belfrage, för djurplågeri är en potent variabel när man försöker skatta den empatiska förmågan hos en individ. Det gäller även barn i mindre åld-rar.
-- Det bli lite fel om man drar slutsatserna bakvägen. Att det ofta finns djurplågeri med i bakgrunden hos psykopatiska våldsbrottslingar betyder inte att alla som begår djurplågeri blir psykopater som vuxna, säger Grundström.
Arne Grundström vill poängtera att han ser det som ett verkligt illdåd och han förstår att människor spontant reagerar med att fråga sig vilken sjuk människa det är som begått brottet.
Samtidigt kan han inte utesluta att det kan röra sig om en engångsföreteelse.
-- Jag kan tänka mig att det kan vara killar som under påverkan av någonting gjort en spontan dumhet, och i så fall är det inte omöjligt att de just nu plågas av det de gjort och ligger sömnlösa eller har mardrömmar.
-- Det är inte givet att det är känslokalla killar, resonerar Arne Grundström.
Om det å andra sidan rör sig om ett mönster av liknande beteenden så är Grundström inte lika hoppfull.
-- Om det är ett mönster så delar jag Belfrages inställning helt och hållet. Då är det verkligen allvarsamt och prognosen är riktigt dålig.
-- Då har man gått över gränsen så tydligt att det blir oerhört vikigt att man identifierar problemen och ser till att snabbt sätta in resurser.
-- Man vet från många undersökningar att den här typen av sadism, liksom upprepad brottslighet, i unga år ger en bekymmersam framtidsutsikt.
Arne Grundström får frågan om hur vanligt det är med empatiska störningar.
-- Lyckligtvis är det väldigt ovanligt. I våra testbatterier ingår frågor som rör djurplågeri och liknande beteenden, och det är mycket, mycket ovanligt att det framkommer sådana tendenser.
När det gäller möjligheterna att åstadkomma en positiv förändring hos en ung kille som visar en hög grad av empatisk oförmåga, har Arne Grundström en ganska hoppfull iställning.
-- Empati är något som i stor utsträckning går att träna upp. Det är inte mitt specialområde, men i första hand skulle man behöva hjälpa en djurplågande person med att få insikt i vad det egna beteendet får för konsekvenser och sedan ta avstånd från det egna handlandet, säger Grundström.
-- Det är en långsiktig process som bäst sker i en psykoterapeutisk kontakt, och omfattningen av behandlingen beror förstås på djupet och omfattningen av problematiken, fortsätter Arne Grundström.