31 mars 1975. Det är annandag påsk och Öresundspilen är fullsatt med ca 300 passagerare då det susar fram genom Östergötland. Vid övergången utanför Sya, som saknar bommar, är det snömodd och en bil sladdar in i tredje vagnen. Föraren dör omedelbart och bilen kilas på ett olyckligt sätt in under tåget och vagn efter vagn spårar ur, välter och demoleras. 14 människor omkommer, lika många skadas svårt och ett 40-tal får lättare skador. Än fler chockas, som den lilla flickan på bilden som bärs ut av polismannen Lars Svensson från Linköping.
Lars och kollegan Pelle Gunnarsson kommer först till platsen, de börjar med att gå upp i en av vagnarna och prata med passagerarna som säger att andra säkert behöver hjälpen bättre. De rusar ut igen och inser vidden av katastrofen, då de plötsligt ser en arm på marken. Bara en avsliten arm. Efter det glömmer de båda trafikpoliserna att dirigera trafiken och kämpar istället med att få loss och bära ut skadade ur vagnarna. Räddningsinsatsen är gigantisk och många omkringboende gör stora insatser. Men Lars Svenssons minns också att polisen tvingas bevaka passagerarnas bagage för att det inte ska bli stulet.
Källa: Boken ”Mer än 1000 ord – 50 år med Correns bilder”.