Så här resonerade Ingrid Wiklund och systrarna Agneta Widén och Margit Brandt när de bestämde sig för att ta initiativ till en utställning av gamla foton och klipp som handlar om livet i Svanshals.
- Det är vi som var barn på 1930-, 40- och 50-talet som kommer ihåg hur roligt och livligt det var att bo i Svanshals. Och om vi inte berättar och visar det då kan de kommande generationerna inte veta det, säger Ingrid Wiklund.
Både hon och systrarna Agneta och Margit är födda och uppvuxna i Svanshals, men bara Ingrid bor kvar i trakten. Helgens utställning i Svanshals bygdegård lockade många besökare: de som alltid bott i Svanshals, de inflyttade men även de som lämnade Svanshals för länge sedan.
- Alla ville gärna se den här utställningen. Vi har fått mycket uppskattning av folk härifrån och vår generation känner igen saker och ting, kommer ihåg och pratar gärna om det, säger Agneta Widén.
Åtskilliga Svanshalsbor har lämnat sina bidrag till utställningen, foton, gamla tidningsartiklar och olika dokument. Utställningens initiativtagare hoppas att de tillsammans med Svanshals byalag och Studieförbundet Vuxenskola, som står bakom arrangemanget, ska kunna göra en hembygdsbok.
- Vårt mål är att åstadkomma en bok om Svanshals, både med foton, bygdens historia och personliga berättelse om de gångna tiderna. Det kan inte gå snabbt, det får ta den tid som behövs, säger Ingrid Wiklund.
På utställningen finns det även bilder från 1800-talet och början 1900-talet som påminner att på den tiden bodde drygt 1 300 invånare i Svanshals. Då fanns det fyra affärer, skola, skomakare, en liten verkstad och annat. Nästan allt är borta nu. Dock inte bastun i Kvarntorp, byggt 1945, som fortfarande används.
I dag bor bara mellan 200 och 250 människor i samma trakt. Inget att gräma sig över, anser Kerstin Svensson, som har jobbat 34 år som studieorganisatör på Studieförbundet Vuxenskolan i Ödeshög och går i pension 1 maj.
- Samhällets utveckling går framåt och standarden stiger. Förut hadeRenstad gård i Svanshals 110 anställda. Hela familjer bodde i ett eller två rum. Nu finns det varken jobb eller plats i Svanhals för alla dessa människor, säger Kerstin Svensson.