Ett blomstrande paradis

Håkan och Marianne Danielsson har skapat sitt trädgårdsparadis på Villa Solvik vid Lillån i Strålsnäs, Boxholms kommun. Det har inte bara krävts sedvanlig odlarnit för att få denna prunkande trädgård. Paret har även fått slåss mot elementen.

I somras visade de för tredje gången upp sin skapelse i samband med arrangemanget Öppen trädgård. Det kom ett hundratal besökare - trots att regnet stod som spön i backen. Och det var inget jämfört med för två år sedan.

- Första gången vi var med var halva trädgården under vatten. Alla växterna där dog och hunden jagade fiskar i gräsmattan, berättar Marianne in- levelsefullt.

New Foundland-hunden Arak har varit med om en del - han hjälper även matte att hålla vakt så att hon inte blir skrämd om någon kommer när hon rensar trädgårdslanden.

Dammen med karpar och guldfiskar klarade sig precis från att inlemmas i Lillåns vattensystem. Nu syns inga spår alls efter översvämningens härjningar.

Även stormarna drabbade trädgårdens äldre trädbestånd. Något som de sedan kunnat dra fördel av.

Anläggningen för magnolior och andra surjordsväxter omgärdas av nedblåsta grantoppar från träden intill. Makarna Danielsson har fördelen att ha sandjord i ena delen av trädgården och mulljord i den andra. Lillån är en stor tillgång som en ändlös vattenreservoar, och åvattnet är så pass näringsrikt att de knappt behöver konstgödsla.

Trädgårdsintresset har de gemensamt, men de har tämligen strikt uppdelade roller. Marianne rensar ogräs och drar upp och letar nya sorter. Håkan gör grovjobbet med att klippa gräs och slå vassen längs Lillån med lie.

- När vi kom hit var det som en vägg av vass, berättar Håkan och pekar ut över ån.

Nu växer gräs ända fram - till och med andra sidan Lillån är vassbefriad. Håkan slår vassen även där, på den mark som egentligen tillhör Svenska kyrkan.

Villa Solvik köpte de 1999. Tomten är på 16 000 kvadratmeter. Steget från en normalstor villaträdgård i Linköping är ändå inte så stor som man skulle kunna tro. Tidigare hade de förutom 550 kvadratmeter hustomt, en 400 kvadratmeter stor kolonilott och en 2 500 kvadratmeter stor sommar- stugetomt att sköta om. De ser stora fördelar med att ha allt på ett ställe.

- Det är bättre att bara kunna kliva ut genom dörren, säger Håkan.

De återtog en utarrenderad åker och började med ett stort trädgårdsland. Fortfarande odlar de sådant som rabarber, potatis och hallon, men de fleråriga prydnadsväxterna håller på att ta över även här. Marianne kan inte få nog av blomsterprakt verkar det som.

Som trädgårdsamatörer har de varit aktiva i 30 år. Därför har de det mesta som intresserar dem. I vanliga plantskolor finns ingenting att hämta längre.

- Där finns inga nya saker som vi inte redan har. Däremot brukar vi gå på Jättegrönt i Gamla Linköping och växtmarknaden på Mjölby hembygdsgård, säger Marianne som också skickar efter och drar upp från fröer.

Vi vandrar runt bland blomsterhärligheten som är så ymnig att den nästan gör en yr. Likt öar ligger rabatterna utströdda över den enorma gräsmattan. Viloplatser finns det också såsom bänken vid Tänkartorget. Marianne samlar på de växter hon tycker om - och det är rätt så många. Vi noterar olika arter av flox, nävor, funkior, rudbeckior, klematis och så vidare. Bara av dagliljor har hon ett 50-tal. Kommer det en ny vill hon ha den med.

Marianne måste vara en mycket nitisk ogräsrensare. För jag ser ingenting av den varan. Hon påstår att hon gillar att rensa - och hon använder aldrig handskar eller täckbark.

Blir man en bättre människa av att ha trädgård frågar jag dessa amatörexperter.

- Man får frisk luft och håller sig frisk, men det kan vara svårt att koppla av när man vill göra mycket. Det gäller att finna en balans, att inte ha flera stora projekt att åtgärda, säger Håkan.

För närvarande har de inga sådana. Det enda som kvarstår är en rosenpergola, och den är delvis redan påbörjad som en förlängd entré till växhuset.

Huset måste däremot målas om. Håkan började med ena väggen. Det tog nästan en hel semester - därför tvekar han inför fortsättningen. Villa Solvik har många historier att berätta. Den högt uppsatte bruksförvaltaren på Boxholms bruk Gustav Andersson byggde huset. Villan har bland annat varit pensionat, tandläkarmottagning och sommarstuga till en konservator med kontakter i kändissvängen, bland annat Jokkmokks-Jocke.

Troligtvis har ingen tidigare kunnat blicka ut över en så praktfull trädgård som den Villa Solvik har nu.