- Han i dräkten från 30-åriga kriget har ju spets runt halsen. Det ser precis ut som blusen på en dam, säger Ingvar Schander när han får syn på Tore Carlsson. Det är soldaten Oluf i Halvarbys dräkt från 1598 han har på sig.
Tore Carlsson berättar att musköten som hör till dräkten är original och har varit med i 30-åriga kriget. Krutladdningarna har han hängande i ett band runt halsen.
- Vad spetsen är till för? Jo, det var så att Gustav II Adolf var svag för sånt. Det skulle se snyggt ut på hans soldater.
Nästan 150 personer kom i söndags till Stora Åby kyrka utanför Ödeshög där det hölls korum. Efter mässan var det kyrkkaffe hos Alvastra biodlarförening. Där visades gamla knektuniformer upp. Garnisonsmuseets chef Anders Hill från Linköping berättade om kläderna och om de knektar som tillhörde Ombergs kompani under indelningsverkets olika tidsperioder. Ett par soldater från Gustav II Adolfs tid fanns också med.
- Det här med knektparader infördes av Karl XI. Han bestämde att det skulle hållas parad vid sockenkyrkan varje helg. Syftet var att inspektera knektarnas uniformer och att undersöka om deras utbildning höll måttet. Dessutom fick sockenborna en chans att se sina fina soldater, säger Anders Hill.
Han berättar att det även utdelades bestraffningar i samband med knektparaderna. I alla fall fram till år 1806.
- I dag är syftet att upprätthålla den gamla traditionen, samt att knyta kontakter mellan Garnisonsmuseet och bygderna, till exempel hembygdsföreningar och släktforskare. Det är tredje året vi håller på.
Östgötabönderna erkände indelningsverket 1682. I Stora Åby socken fanns det 34 knektar. De var uppdelade på två regementen, Vadstena och Ombergs kompani.
Olle Sikman har en röd rock på sig. Anders Hill berättar att den tillhörde Nils Röding, en knekt som dog i Polen 1706. Bredvid honom står Stig Björk i Anders Kriss gamla uniform.
- Han föddes i Åby socken 1690. Anders Kriss var karolinryttare. Det är därför hans uniform är så rikt utrustad.
Indelningsverket var ett billigt sätt för Sverige att hålla soldater.
1901 infördes allmän värnplikt i landet.
Det blev slutet för indelningsverket, men de sista knektarna var i tjänst så sent som på 1960-talet.
- Man ville ha en mjuk övergång. I början fungerade knektarna som en sorts faddrar för de värnpliktiga. De som ville vara kvar fick senare specialtjänster på regementena och där fick de vara kvar så länge de var friska och krya.