Corren fångar Anna Maria Corazza Bildt mellan två ytterligheter. Hon är på väg till frisören inför kvällens överdådiga nobelfest och har dagen innan landat i Sverige efter en resa till Burma, ett av världens minst utvecklade länder.
– I Burma sitter smutsiga barn på marken och äter insekter, skorpioner, kycklingfötter, allt. Här i Sverige snackar vi om att vi bara vill ha filéerna på djuren ... säger hon.
Maten är Anna Maria Corazza Bildts hjärtefråga. Sedan hon blev moderat EU-parlamentariker 2009 har hon ägnat mycket tid och kraft åt att bekämpa främst två saker: matfusket och matsvinnet. 2012 drog hon i gång kampanjen "Basta till matsvinnet", och har bland annat kämpat för doggy bags på restauranger och delat ut hästköttslasagner till hemlösa.
Nu har EU satt som mål att få ner matsvinnet med hälften till 2025. Detta vill hon uppnå genom information och opinionsbyggande. Inte genom lagstiftning.
– Hela matkedjan måste ta ansvar. Från jorden till bordet. Handlarna, matföretagen, restaurangerna. Men det slängs allra mest i hushållen, så där måste vi förändra attityden och se att vi kan ändra livsstil utan att ändra vår levnadsstandard.
Hon har jobbat för att EU ska utse 2014 till det europeiska året mot matsvinn, men är inte säker på att det blir så. Annars blir det 2015, lovar hon. Ute i Europa pågår många stora projekt. Storbritanniens kampanj "Love food, hate waste" har fått det engelska matsvinnet att minska med 21 procent bara sedan 2007.
– Storbritanniens resultat visar att man kan få ett brett engagemang på gräsrotsnivå utan att använda skattepengar, säger hon.
Anna Maria Corazza Bildt är verkligen inte uppgiven, och kan inte ge nog med exempel på initiativ som visar att vi är på rätt väg. Inte minst i Sverige.
– Nu har vi en stor paraplyorganisation i EU, European Retail Round Table, där alla stora svenska matföretag är med. Där har de skrivit på ett retail food agreement om självsanering och självreglering när det gäller matsvinn. Vi pressar hela tiden handlarna: Axfood, Coop, Ica och alla.
Mycket händer, men hon märker fortfarande att det finns en stark oro hos de stora kedjorna.
– Många vill, men vågar inte. De är rädda att göra fel, med hygien och matsäkerheten.
Regelverket kring livsmedel är detsamma i hela Europa, påpekar hon, men tror att svenska Livsmedelsverket tolkar de gemensamma lagarna striktare. Bland annat har hon bearbetat Livsmedelsverket att ändra på sina rekommendationer kring kylning.
– Mjölk håller sig i tre veckor vid 4 grader, men en vecka vid 8 grader. Livsmedelsverket rekommenderar tyvärr 8 grader. "Det är ju bara rekommendationer" säger de när jag tar upp det, men människor tar rekommendationer som lag, säger hon.
Det stora svinnet av ägg ser hon som särskilt allvarligt. Reglerna är satta för att bekämpa salmonella (som är obefintlig i Sverige) och bäst-före-datumen bygger på förvaring i rumstemperatur, medan det i Sverige finns en tradition att förvara dem i kylskåp.
– För två år sen bad jag dem att se över regelverket, naturligtvis vetenskapligt baserat, men fick nej. Sen har det blivit en jättedebatt och i september i år fattade de lyckligtvis beslut om att göra det. Det följer jag mycket noga.
EU-parlamentet är känt för sina lobbyister. Ett minskat matsvinn skulle kunna slå mot livsmedelsproducenter och jordbrukare, men Anna Maria Corazza Bildt har inte upplevt särskilt mycket motstånd.
– Jag upplever mycket mer påverkan när jag jobbar mot matfusket. Nu träffar jag aldrig någon som inte bryr sig. Matbranschen måste bara snabba upp arbetet.
För det handlar mest om attityder, påpekar hon gång på gång. Både matkedjor och kunder måste sänka kraven när det gäller utseende och tillgänglighet.
– De vill att varje morot ska se ut som glans och glamour, och då är det väldigt många morötter som aldrig ens kommer till hyllan i butiken. Och om konsumenten förväntar sig att det ska finnas tio sorters färskt bröd att välja på klockan tio på kvällen kommer det naturligtvis att kastas bröd. Men man kanske kan nöja sig med fem sorter i stället för tio.
Allra viktigast är att lära barn att respektera maten, tycker hon.
– I Sverige lever många barn i ett plastsamhälle. Många vet inte ens att chipsen är gjorda av potatis... Jag är uppvuxen på den italienska landsbygden, där maten är helig och det är självklart att inte kasta maten. Nu har barnen tappat kontakten med naturen, och vet inte att det kostar väldigt mycket omsorg att göra bra mat.
Det finns miljömässiga, ekonomiska och etiska skäl att sluta slänga mat i onödan. Inte minst de sistnämnda är viktiga för Anna Maria Corazza Bildt.
– Miljontals människor är fattiga bara i Europa, och 2050 kommer vi att vara runt nio miljarder människor på jorden. Det är uppenbart att vi måste fördela resurserna bättre. Att människor svälter är en skandal och oacceptabelt.