Det var i september 2019 som dokumentärfilmaren Henrik Evertsson och hans team tog sig med båt till platsen i Östersjön där Estonia förliste 1994.
I höstas visades dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery. Bilder visade ett hål i skrovet som inte har varit känt. Uppmärksamheten blev stor.
Statens haverikommission kontaktade filmteamet och fick ta del av deras material, och nu granskas katastrofen på nytt, av myndigheter i flera länder.
Måste väcka åtal
Men i somras åtalades Henrik Evertsson och en av hans medarbetare för brott mot den särskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak.
– Lagen är designad så att själva dykningen i sig är en kränkning av gravfriden, säger Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.
– Åklagaren har en åtalsplikt, en skyldighet att väcka åtal, tillägger Martinsson.
Dykets syfte och resultat kan däremot eventuellt vägas in om Göteborgs tingsrätt finner de åtalade skyldiga, och ska ge ett lämpligt straff. Det är till och med teoretiskt möjligt att helt slippa straff, även om man är skyldig.
– Det finns, generellt sett, en möjlighet att ge påföljdseftergift, men då ska det finnas någon typ av särskild omständighet, och så verkar det inte vara här, säger Dennis Martinsson.
Lagen kan ändras
Lagen om gravfrid vid Estonia gör undantag för dyk som görs för att täcka vraket, eller av miljöskäl. De är dock inte aktuella här.
Maxstraffet för brott mot gravfriden är två års fängelse, men det är mycket osannolikt att tingsrätten landar där i sin bedömning.
I samband med myndigheternas nya intresse för katastrofen har regeringen beställt ett förslag om hur lagen om gravfrid kan ändras, för att tillåta nya undersökningar.