-- Jag tycker att nivån på fastighetsskatten i sin helhet kan vara ungefär densamma framöver, säger Ringholm till TT. - Trots att fastighetsbeskattningen utretts i stort sett hela 90-talet behövs alltså ytterligare utredningar:
-- Vi har gjort en hel del förändringar av fastighetsskatten också. Vi har både sänkt den och ändrat regelsystemet när det gäller att undvika effekterna av snabba ökningar av taxeringsvärdena.
-- Nu ska vi titta på bland annat underlaget för fastighetstaxeringen. Taxeringsvärdena är en sak vi ska titta på, säger Ringholm.
Överhuvudtaget är fastighetsbeskattningen liksom mycken annan beskattning en krånglig fråga:
-- De finns inga enkla lösningar utan handlar om att skapa balans i olika system. Ändrar man på ett ställe får det konsekvenser någon annan stans.
-- Vi har hittat några sådana kritiska frågor som vi vill utreda vidare. Exempel på det ska jag ge i direktiven till utredningen i juni, säger Ringholm.
Det låga bostadsbyggandet i framför allt Stockholm har enligt finansministern drivit upp huspriserna.
-- Det har gett effekter i fastighetstaxeringarna som inte var avsedda. Vi måste undersöka om man kan hamna i en sådan här situation i framtiden.
-- Men det bästa är att se till att vi bygger mera bostäder för då håller vi huspriserna i schack, säger Ringholm.
I budgetpropositionen i höstas pekade regeringen på att det kan behöva tas helt nya grepp vad gäller fastighetsbeskattningen.
"En ny utredning bör ges möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen under förutsättning att fördelningsmässiga konsekvenserna är acceptabla", skrev regeringen i budgetpropositionen förra året.
Återstår att se hur mycket av nytänkande som kommer att återspeglas i direktiven till den nya fastighetsskatteutredningen.