Alla som har diskmaskin kan intyga att det är betydligt bekvämare att diska på det sättet jämfört med vanlig handdisk. Däremot sparar man, tvärtemot vad många tror, inte särskilt mycket tid. De smutsiga tallrikarna ska skrapas rena, sättas in i maskinen och slutligen plockas ur. Mätningar som Konsumentverket gjort visar att det handlar om en daglig tidsvinst på högst tio minuter om dagen.
Samma tester visar dock att disken blir betydligt renare samtidigt som det går åt mindre energi. Ett hushåll med fyra personer som diskar för hand gör av med cirka 1 050 kWh per år. Samma hushåll förbrukar 380 kWh om de i stället använder en diskmaskin.
Vill man spara energi är det mest ekonomiska att ansluta diskmaskinen till kallvatten. I annat fall sker även sköljningarna med hett vatten.
Alla diskmaskiner som säljs i Sverige är energimärkta med bokstäverna A till G. De snålaste maskinerna är A-klassade medan G är de mest energikrävande.
De vanligaste golvdiskmaskinerna är 60 centimeter breda vilket gör att de passar in i de flesta moderna standardkök. Har man ett litet kök finns det även maskiner som är 45 centimeter breda.
Bänkdiskmaskinerna är betydligt mindre och passar bäst för den som inte har så mycket disk. De är upp till 50 centimeter höga vilket gör dem lämpade för att byggas in skåp eller högskåp.
När man väljer diskmaskin bör man satsa på en modell som rymmer den dagliga disken. I butiken anges det hur många kuvert som maskinen klarar per diskomgång. Ett kuvert motsvarar något förenklat den mängd porslin, glas och bestick som en person behöver vid en måltid.
Mindre diskmaskiner rymmer sällan större kärl eller redskap. I gengäld diskar de mindre maskinerna snabbare. Om disken inte är speciellt smutsig bör man använda maskinens skonprogram som förbrukar mindre vatten och energi. På de flesta modeller kan man även stänga av torkfunktionen och på så sätt spara energi. Ofta är det effektivare att i stället öppna disk- maskinen efter diskningen för att låta den kvardröjande fukten vädras bort. Skulle disken vara hårt smutsad finns det speciella program som ger en längre disktid och därmed ökad rengöringseffekt.
Bor man i ett område som har hårt vatten bör man se till att maskinen har en inbyggd avhärdare, i annat fall är det stor risk att man får kalkfläckar på disken samt beläggningar i maskinen. Avhärdaren är speciellt viktig om man använder fosfatfria diskmedel. Den inbyggda avhärdaren måste fyllas på kontinuerligt med jodfritt koksalt. De mest avancerade modellerna maskinerna har en avhärdarfunktion som kopplas in vid behov.
I ett modernt kök finns det ofta förberedda anslutningar för en diskmaskin. Saknas det vatten, avlopp och el krävs det omfattande och dyrbara installationsarbeten innan disk- maskinen kan kopplas in. Den som bor i hyreslägenhet ska alltid söka tillstånd hos hyresvärden innan maskinen kopplas in.
Speciellt viktigt är att disk-maskinen placeras på en vattentät matta som är godkänd av försäkringsbolaget. I annat fall gäller inte villa- eller hemförsäkringen vid läckage. Samma sak gäller om maskinen inte är installerad på ett fackmannamässigt riktigt sätt.
En golvmaskin ska alltid kopplas till ett eget uttag på vattenledningen. Här ska det finnas en avstängningsventil så att man lätt kan stänga av vattnet. När det gäller bänkdiskmaskiner ansluts dessa enklast via blandaren.
Även om det mest energieffektiva är att ansluta maskinen direkt till kallvattenledningen finns det vissa fördelar med att i stället ansluta den till varmvattnet.
Har man till exempel billigt varmvatten från en vedpanna som eldas med gratis ved kan det löna sig att använda förvärmt vatten. En maskin som är varmvattenansluten diskar dessutom snabbare samtidigt som tvätt- effekten kan bli något bättre.
Om varmvattnet håller en mycket hög temperatur bör man dock se upp. De flesta tillverkare anger att maskinerna tål mellan 60 till 75 grader varmt vatten. Skulle vattnet vara varmare finns det risk för skador på maskinen.
Rätt vattentryck är också viktigt. För lågt tryck kan göra att vattentillförseln inte fungerar. Avloppet ska dras direkt till vattenlåset som sitter under diskbänken.
Vattenskador till följd av att maskinerna läcker vatten är mycket vanliga. Detta trots att det brukar finnas ett översvämningsskydd som ska avbryta vattentillförseln vid läckage. Bäst är att välja en maskin som har ett mekaniskt skydd som fungerar även om det skulle bli strömavbrott.
Den ska även vara lätt att handskas med. Rejäla korgar som löper lätt på skenor och bra vred är ofta viktigare än avancerade finesser.
Även om de flesta diskmaskinerna erbjuder en uppsjö av olika program för fördisk, kastruller och lätt smutsad disk använder de flesta ändå bara standardprogrammet. Inte heller funktioner där man kan ställa in när diskmaskinen ska starta eller stanna brukar vara speciellt användbara i vardagen.
Desto viktigare är att det är lätt att fylla på och tömma maskinen. Luckan ska vara enkel att öppna och stänga samtidigt som under- och överkorgen för disk ska löpa i skenorna med lagom friktion. Den separata korgen för bestick ska vara enkel att nå även för den som har svårt att böja sig. Har man svårt att greppa om vred eller trycka på små knappar bör man testa dessa i affären innan man handlar. Om maskinen har avancerade finesser kan det krävas att man verkligen tar sig tid att läsa bruksanvisningen. Därför är det viktigt att texten är på svenska eller illustrerad på ett sätt så att man förstår hur man ska bära sig åt för att utnyttja maskinen till fullo.
Man bör aldrig köpa en maskin som är för stor för hushållets vardagliga behov. Då är det lätt hänt att man diskar när maskinen bara är halvfull vilket drar onödigt mycket energi.
Moderna diskmaskiner är ofta så effektiva att man inte behöver skölja av disken i varmt vatten. Trots det gör sex av tio det i samband med disk, visar en enkätundersökning som Konsumentverket gjort. I de flesta fall räcker det med att skrapa av smutsen innan disken ställs in i maskinen. Måste man skölja räcker det nästan alltid med att använda kallt vatten.