I Stockholm har de stora sjukhusen väntetider på över ett år, medan flera av de privata kliniker som landstinget anlitar - och där utprovningen kostar precis lika mycket för patienten - har kötider på några veckor. Att köerna är så ojämnt fördelade beror främst på att många läkare slentrianmässigt remitterar till de stora sjukhusen i stället för dit där patienten får hjälp snabbast.
Men även ett års väntetid är en västanfläkt jämfört med vad jämtlänningarna får stå ut med. På Östersunds sjukhus är kötiden uppemot tre år, tre år då den som faktiskt behöver hörapparat för att fungera bra i samhället tvingas att vara utan.
- Väntetiderna är förödande och statens tillfälliga kökortar-pengar hjälper inte. Det måste till en rejäl insats. Bemanningen på hörselklinikerna är för låg och har inte ökat de senaste fyra åren, säger Kerstin Torstensson, tf kanslichef på Hörselskadades riksförbund, HRF.
I Sverige finns det nästan en miljon människor med någon form av hörselskada. Cirka 300 000 personer har hörapparat och man beräknar att runt 100 000 till skulle behöva det. Det beror bland annat på att vi lever längre. Men också på att många som tidigare dolt sitt handikapp nu väljer att skaffa en hörapparat då dessa blivit allt mindre och mer tekniskt avancerade.
Det finns 250 olika hörapparatmodeller att välja på. Allt fler skaffar en digital modell, som marknadsförts hårt av tillverkarna - så hårt att många blir besvikna på att de förbättringar som åstadkommits inte är större.
Utseendemässigt finns det tre huvudtyper. Vanligast är modellen som sitter bakom örat. Sedan finns det såna som sitter inne i örat och ser ut som en liten öronsnäcka och de som är ännu mindre och knappt syns alls när man satt in dem. De flesta hörapparaterna är hudfärgade, men nu finns det också apparater i glada färger och med paljetter eller pärlor som dekoration.
Beroende på vilket län man bor i betalar patienten noll kronor upp till flera tusen för sin hörapparat. Sedan tillkommer kostnaden för batterier, som måste bytas med 7-30 dagars mellanrum. Ett sexpack går på cirka 50 kronor.
Örebro, Västmanland och Blekinge län är mest generösa. Där kostar det inget alls att få en hörapparat, medan nio andra landsting enbart subventionerar upp till 3 000 eller 3 500 kronor, ungefär hälften av kostnaden för en digital hörapparat. I Sörmland tar man dessutom ut en punktskatt av de hörselskadade, något som HRF är mycket kritiskt mot.
I dag finns en nationell vårdgaranti som innebär att man har rätt att söka vård i ett annat landsting om man inte kan påbörja en behandling inom tre månader från att en läkare konstaterat att man behöver vård. Från årsskiftet förbättras den här garantin så att även resan till en vårdinrättning i ett annat landsting betalas om man inte fått hjälp i sitt eget landsting inom 90 dagar. Frågan är bara hur många som orkar hålla på och resa lång väg för att kapa en kötid på ett eller flera år till kanske bara någon månad. För även om hörselskadorna tenderar att gå ner i åldrarna så är fortfarande de flesta med hörapparat över 70 år.