-- Folk i allmänhet har nog en skeptisk attityd till källsortering. De tror att allt som samlas in endera hamnar på tippen eller bränns. Men det är fel. I själva verket återanvänds det mesta och blir nya produkter.
Det säger Johan Jareman på Konsumentverket. Hans erfarenhet är att många ifrågasätter miljönyttan av att skölja ur, samla in, sortera, frakta och återvinna förpackningar, men att de allra flesta gör det ändå.
-- Det finns nog en utbredd förhoppning om att vi gör rätt, att samlandet verkligen gör skillnad. Annars skulle folk inte fortsätta, säger han.
Och svenskarna fortsätter verkligen att källsortera. En Sifo-undersökning från 2003 visar att 78 procent av befolkningen sorterar sina metallförpackningar, och närmare 80 procent av alla glasförpackningar lämnas till återvinning.
-- Siffrorna ser bra ut och vår uppfattning är att förpackningsinsamlingen blivit bättre och bättre, men det är inte välkänt för konsumenterna vad som händer med förpackningarna när de lämnats i källsorteringen, säger Johan Jareman.
Mängden information kan inte bli för stor, menar han. Om folk ska känna sig motiverade att sortera sitt avfall måste det tydligare framgå vad som händer i nästa led. Blir det nya produkter av materialet, och i så fall vad?
-- Det räcker inte att tala om för folk att göra si och göra så. Vi vill veta varför. Det skapar motivation.
Även på Naturvårdsverket är man nöjda med förpackninginsamligens arbete. Problemen med nedskräpning kring återvinningsstationerna har minskat betydligt och verket ser inga tendenser till minskat intresse hos allmänheten. Däremot håller man med om att informationen varit dålig..
Enligt en rapport från Naturvårdverket blev 64 procent av alla källsorterade förpackningar återvunna som nytt material år 2001. I topp ligger glas. Hela 87 procent av returglaset blir nya produkter. Sämst går det för plastförpackningarna. Där materialutnyttjas bara 18 procent av det som samlas in.
-- Plasten är vårt sorgebarn. Dels är inte källsortering av plast lika etablerat som till exempel glasinsamling, dels är det svårare att förstå miljövinsten med att återvinna plast, säger Lena Jakobsson på Naturvårdsverket.
Hon har sett en ökning av mängden insamlad och återvunnen plast, men erkänner att mycket eldas upp. En del plast lämpar sig för materialåtervinning, och annan plast är bättre att elda, till exempel mjukplast som påsar och plastfolie.
-- De flesta plastförpackningar som kommer ut på marknaden hamnar så småningom i hushållssoporna och eldas. Då kommer de till nytta som värmeenergi, men ur miljösynpunkt vore det bättre att använda plastråvaran till något bättre än att elda med.
Det finns en marknad för återvunnen plastråvara, så kallat regranulat, men den är knappast expansiv. Problemet är att priset på nyråvara är lågt och att återvinna plast är förenat med stora kostnader.
Plastkretsen är det företag som tar hand om våra ihopsamlade plastförpackningar. Där ser man ändå ljust på framtiden för återvunnen plast.
-- Det har gått dåligt för plastinsamlingen, men jag tror att det börjar lätta nu. Vi får in mer material, med högre kvalitet och efterfrågan på regranulat ökar successivt, säger Dennis Olsson på Plastkretsen.
Han har märkt att många ifrågasätter miljönyttan med att källsortera plast, men försäkrar att nyttan är god.
-- Plast lämpar sig väl för återvinning. Råvaran kan återanvändas hur många gånger som helst, och användningsområdet är ju också nästan oändligt.
Metall är en annan råvara med en oändlig livscykel, och därtill är det ett klassiskt återvinningsmaterial. Metallkretsen är det företag som ansvarar för insamling av källsorterad metall. De får in mer skrot för varje år. Konservburkar står för den största ökningen, men folk har även börjat lämna in små metallföremål som kapsyler och folie.
-- Vi är nöjda med resultatet, men skulle gärna vilja ha in fler kaviartuber, värmeljushållare och aluminiumfolie, säger Thord Görling som är vd för Metallkretsen.
Han tycker att det är särskilt viktigt att alla lämnar sitt aluminiumskrot i källsorteringen, eftersom energibesparingarna är enorma vid återvinning av aluminium.
-- När de insamlade aluminiumförpackningarna smälts ner sparar vi 95 procent av den energi som behövs för att producera nytt aluminium. Den är ett tydligt exempel på ett material som är en miljömässig katastrof i ett slit och slängsamhälle, men en succé i ett kretsloppssamhälle.