Tiotusentals spelsjuka östgötar får inte rätt vård

Den bristande kunskapen inom vården av spelmissbrukare finns dokumenterad i en kartläggning som Region Östergötland (före detta landstinget) gjort av sin egen verksamhet.

– Det är en generell brist i hela sjukvården att vi inte förmår stödja dem som hamnar i spelberoende. Eller i andra typer av beroende, säger Christoffer Bernsköld (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland.

Enligt beräkningar gjorda 2014 har minst 7 000 östgötar så grava spelproblem att de ska betecknas som missbrukare och ytterligare 18 000 personer spelar så mycket att de riskerar att bli missbrukare. Siffran är troligen i underkant. Räknar man fyra anhöriga på varje risk- och missbruksspelare så är minst 100 000 personer i Östergötland, eller runt 25 procent av länets befolkning, berörda.

Medan spel om pengar – inte minst via nätsajter – växt och lockar allt fler att satsa höga summor och sätta sig i skuld, vet inte vårdgivarna hur de ska göra med patienter som söker hjälp för att komma ur spelfällan.

”Det saknas kompetens för att tidigt upptäcka och behandla spelproblem och riskabla spelvanor” skriver Region Östergötland i sin rapport.

I kartläggningen av sin egen verksamhet intervjuade Region Östergötland spelmissbrukare. Spelare vittnade om hur de bollats runt mellan kommun och landsting och mellan vårdavdelningar, hur de mötts av oförstående och att de fått vård för andra åkommor som depression eller substansmissbruk trots att spelandet var deras grundproblem.

Detta ansåg hälso- och sjukvårdsnämndens politiker så allvarligt att de för några veckor sedan beslutade att ställa ut nya löften till patienterna.

De tre löftena är: ”Spelmissbrukare ska få adekvat behandling eller information om var den kan erbjudas”, ”Spelproblem ska bli tagna på allvar i mötet med hälso- och sjukvården” och ”Närståendes behov av stöd och eventuell behandling ska uppmärksammas och åtgärdas”.

När kan östgötarna räkna med att få adekvat vård om de hamnar i spelmissbruk?

– Analysen vi gjort kommer att leda till krav på vården under nästa år. Jag hoppas att vi ser en positiv utveckling de kommande två åren, säger Christoffer Bernsköld.

Spelmissbruk är sedan 2013 en missbruksdiagnos på samma sätt som alkohol- och narkotikamissbruk och klassat som ett folkhälsoproblem eftersom så många drabbas. Men jämfört med hälso- och sjukvårdens kunskap om alkoholism och narkotikamissbruk, är kunskapen om spelberoende och hur missbruket ska avbrytas, svag.

Staten har ännu inte beslutat vem som har ansvar för att vårda spelberoende personer; kommunen, sjukvården eller båda i samverkan? Eftersom spelmissbruk är en diagnos anser många kommuner att landstinget ska vårda och betala. Men sjukvården saknar alltså i stor utsträckning rätta kunskaper.

– Inom många andra områden, som kirurgi eller ortopedi, vet man vad man kan göra och vad som blir bra. Det är inte lika tydligt inom det här området, säger Christoffer Bernsköld (S).

Spelmissbrukare kan få öppenvård i form av terapi enskilt eller i grupp vid beroendekliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och i kommunens regi i Norrköping. Och detta är, hävdar företrädare för de psykiatriska klinikerna, den bästa metoden – trots vårdens dokumenterat låga kunskaper om hjälp till spelberoende. I landstingets intervjuer säger verksamhetscheferna att sluten vård på behandlingshem kanske hjälper för stunden men när spelaren släpps ut i vardagen får han eller hon återigen svårt att avstå från spel.

Spelarna själva är dock av en annan åsikt. I intervjuerna svarade majoriteten av spelare att behandlingshem är den bästa insatsen för dem.

Christoffer Bernsköld, anar man här en rädsla för att få höga vårdkostnader för behandlingshem?

– Det är väl både ock. Men jag menar att det måste finnas en medicinsk bedömning av vad som ger bäst nytta för patienten.

Analysen som nu gjorts av spelmissbruksvården visar att många är desperata efter att komma ur sitt destruktiva beteende och vill se en snabb brytning, medan vårdgivare kanske mer söker långsiktigt hållbara lösningar, är Christoffer Bernskölds tolkning.

– Generellt är utvecklingen inom vården sådan att man rör sig mer mot öppenvård i olika former, säger han.

I Linköping finns det privata behandlingshemmet Game Over. I en enkät som Game Over gjort bland spelare uppgav 72 procent att de var helt spelfria två år efter behandlingshemmet.