Vi har känt Jocke Gustafsson närmare på pulsen. Han hade bara varit ordförande i ett år när han fick det svåraste uppdraget en facklig förtroendeman kan få, att förhandla om arbetsplatsens nedläggning.
Dialekten avslöjar att han inte är infödd östgöte. Jocke, egentligen döpt till Jouko, är född i Lappland men kom som liten pys till Skinnskatteberg i Västmanland som han betraktar som hemorten. Han jobbade på Assi Royal Board i Skinnskatteberg och sedan på Volvo i Köping där man tillverkar bakaxlar och växellådor. Till Östergötland kom han på 1980-talet för kärlekens skull.
Det är ganska lugnt på Gusab när vi träffas. De flesta har gått på semester och några dagar senare stängs produktion för två veckor. Jocke är ledigt klädd i T-shirt och shorts och passar på att rensa skrivbordet inför semestern.
Han började på Gusab 1989 och har varit fackligt engagerad sedan 1994, avancerade till vice ordförande och fick i fjol ta över ordförandeposten, för att "bokstavligen ramla in i helvetet" som han uttrycker det. Nedläggningsbeslutet var en chock som tar lång tid att bearbeta. Somliga arbetskamrater har inte förmått smälta det ännu.
Hur blev du fackligt engagerad?
-- Det var faktiskt min företrädare Georg Karlsson som övertalade mig. Jag hade en skeptisk inställning till facket sedan min tid på Volvo i Köping, frågade mig vad facket egentligen gör för oss. Men nu med facit i hand inser jag vilket svårt uppdrag det är.
Det är fem månader sedan nedläggningsbeskedet kom. Vad har du gjort för erfarenheter av de här omtumlande månaderna?
-- Jag har gjort dyrköpta erfarenheter som man kanske kan dra nytta av i framtiden, men jag har kanske inte förmått sortera ut allting ännu. Många arbetsdagar har jag inte kommit hem förrän klockan 20--22.
Vad var värst?
-- Det var när vår utredningsgrupp, som efter tre månaders arbete presenterade ett organisationsförslag som även i framtiden skulle klara svarta siffror, fick nobben den 11 maj. Då gick luften ur de flesta.
-- Så här i efterhand undrar jag om inte utredningen var ett cyniskt spel för galleriet från arbetsgivarens sida. Nedläggningsbeslutet stod fast från början. Men det är min personliga åsikt, inte Metalls officiella.
-- Men vi är alla fall glada över att vi nådde ett så bra resultat i MBL-förhandlingarna. Vi fick mycket goda villkor och motparten uppträdde juste vid förhandlingsbordet. Vi har gjort andra erfarenheter än kollegerna på Sanmina-SCI i Mo-tala.
Men -- vilket Jocke Gustafsson poängterar flera gånger -- nedläggningsbeslutet var felaktigt och produktionen i Spångsholm går fortfarande med svarta siffror. Juni månads resultat var till och med mycket bra.
-- Killarna i Sandviken som övertar en del av produktionen får mycket svårt att klara dom siffrorna.
Och så blev du något av kändis med täta framträdanden i massmedierna?
-- Ja, det var ju också en ny erfarenhet, men med ärlighet och sunt förnuft kommer man långt. Vi har försökt hålla en öppen attityd och inte smussla med någonting. Att få pressens sympatier ingår på något sätt i förhandlingsspelet. Jag är dock lite besviken över att arbetarrörelsens egen tidning, Dagens Arbete, bara ägnat oss ett förstrött intresse.
Hur ser du på din egen framtida yrkeskarriär?
-- Jag har inte hunnit tänka på det ännu. Medlemmarnas behov av information, stöd och vägledning har tagit det mesta av min vakna tid i anspråk. Någon gång nästa år ska jag ta itu med mina egna framtidsplaner.
Jocke har lätt för att le men säger att våren tagit hårt både fysiskt och psykiskt. Han vaknar ofta vid 4-tiden och så sätter hjärnan igång att bearbeta problemen.
-- Det här med förhandlingar, ekonomi och protokollskrivande är en sak, men samtalen med arbetskamraterna har varit den tyngsta biten. Behovet av information är mycket stort, men det gäller samtidigt att tänka sig för så man inte inger falska förhoppningar.
Han tackar riksdagsman Berndt Sköldestig (s) som agerade dörröppnare och såg till att delegationen från Spångsholm fick 20 minuter med näringsminister Björn Rosengren. Han betraktar inte den Stockholmsresan som bortkastad.
Vad gör du på din fritid?
-- Jag har just köpt en Mercedes -84, ett renoveringsobjekt som jag skruvar på. Det är skönt att kunna göra något med händerna efter en dag vid skrivbordet. Jag fiskar, tycker om att laga mat och det händer också att jag bakar.
Jocke uppskattar stillsamheten och tystnaden i bostaden i Furåsa på gränsen mellan Mjölby och Vadstena kommuner. En skogarnas man från norra Västmanland som gillar östgötaslätten.