Tina Kyrkander spanar efter sjögull. Totalt hittades sju nya bestånd i sjön.
Vi är ute med båt på sjön Sommen. I fören står Tina Kyrkander och spanar. Det hon letar efter är sjögull, en vattenväxt som hör till de invasiva arterna. Under sommaren har hon och hennes kolleger genomfört en inventering av artens spridning i sjön.
Inventeringen, som nu är klar, visar att sjögull nu finns på flera platser i Sommen än tidigare.
– Vi har hittat några nya bestånd. Igår kom vi till exempel till en hamn där det är var alldeles fullt med sjögull. Det är märkligt att komma till en hamn där det är helt täckt och ingen har rapporterat det, säger hon med blicken riktad mot stränderna vi passerar och kikaren beredd.
Ekologen Jonas Örnborg agerar skeppare den här dagen.
Kollegan Jonas Örnborg, som kör båten den här dagen, svänger in i vikar och bakom stora stenblock vid minsta misstanke om nya bestånd. Ett stort område med gul näckros kontrolleras.
– Det kan finnas sjögull i det, säger Tina Kyrkander innan hon ger klartecken till Jonas Örnborg att köra vidare.
Sjögullen med sina uppåtriktade blommor ser annorlunda ut än näckrosen.
Sjögull är en sötvattenväxt som liknar gul näckros. Bladen är dock lite mindre och vågiga i kanterna och blommorna ser annorlunda ut. Växten kan sprida sig med frön, även om det inte är så vanligt, och med vegetativa delar. Och den kan växa snabbt. Enligt Havs- och vattenmyndigheten kan den skjuta iväg fem meter långa revor längs botten på två månader. Revor med rötter sträcker sig även mot ytan och varje reva kan i sin tur bilda ett nytt bestånd.
Sjögullets blad är vågigt i kanterna till skillnad från bladet hos en näckros.
Sötvattenväxten kommer ursprungligen från Centraleuropa och Asien men importerades till Sverige under 1800-talet.
– Det är lite ironiskt att det var en biolog som tog hit den. Han tänkte sig att täta bestånd skulle gynna fisklivet, ler Tina Kyrkander.
Och det är just att sjögull sprider sig lätt och skapar stora bestånd som gör att den anses problematisk och bör bekämpas.
– Det räcker med så lite för att den ska sprida sig. Därför ska man undvika att köra med båt där det växer sjögull.
Den här dagen nosar vi längs stränderna på östra sidan av Sommen. Västra sidan är redan avklarad. Från morgon till kväll, i ur och skur, har Tina Kyrkander och kollegerna på Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB varit ute på sjön.
– Vi måste passa på medan sjögullet blommar eftersom det är lättare att urskilja med kikare då, säger Tina Kyrkander. Men jag är lite orolig för att vi inte ska hinna klart så vi kommer jobba även under helgen.
Tina Kyrkander noterar områdena som genomsökts.
Inventeringen görs på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland. Syftet är att se hur mycket sjögullet, som ställt till med stora problem i Svartån i Tranås i många år, har spridit sig i Sommen. Resultatet kommer att användas för att ta fram en åtgärdsplan för hela Sommen i samverkan med Länsstyrelsen i Jönköping och Tranås kommun. I planen kommer bland annat förslag på åtgärder för att bekämpa etablerade bestånd och/eller hindra spridningen av sjögull att presenteras.
– Det finns olika metoder att ta till för att få bort sjögull, förklarar Tina Kyrkander. Om beståndet är litet kan man dyka ner och ta bort det för hand. Men då måste man få med sig allt, allt. Man får inte missa eller tappa något.
Sjögull kan bilda stora bestånd som täcker havsytan och stör vattenmiljön.
För att få bort större bestånd kan man täcka ytan tidigt på våren med plastduk eller något annat som hindrar ljuset från att nå botten. Täckningen, som ska vara ett par meter större än området med växter, ska sedan tas bort innan isen lägger sig.
– Att slå eller försöka gräva bort är inte lika effektivt. Risken är i stället att man sprider växten.
Linnéa Carlzon på länsstyrelsen är lättad över att vattenväxten inte har spridit sig över hela sjön än, men konstaterar att det var lite mer bestånd än vad hon hade förväntat sig:
– Det är oroande eftersom det utgör ett hot mot de växter och djur som lever i sjön samt kan ställa till det för badande och båttrafik framöver. Men nu får vi ett bra kunskapsläge för att jobba vidare med problemet.
Limnologen Tina Kyrkander tillbringar många dagar på landets sjöar.