Den sista september hämtade de allt som stod på den långa inköpslista som de lämnat in hos sin lokala livsmedelsaffär i Söderköping. Flera varuvagnar fylldes. Det var mängder av torrvaror som mjöl och gryner, konserver med ananas samt smör och ost.
Nu, efter tre månader, konstaterar de att allt har gått bra. Deras livsstil har inte förändrats. De hoppas att deras utmaning ska inspirera andra. I dagens läge med krig och krissituationer vill de försöka klara sig själva så länge som möjligt.
– Vi har upptäckt att vi saknar inlagd ingefära och har lite ont om knäckformar, annars saknar vi inte något, säger Robert Wallman.
– Det känns skönt att inte behöva åka och handla än på ett tag. Vi brukade inte handla så ofta förr heller, kanske en gång per månad, men nu behöver vi inte göra det på ett år. Men vi älskar att laga mat och baka, säger Korp Wallman.
Familjen har under 16 års tid försökt leva på det som de odlar och produkter från den lilla gården.
– Under åren har vi märkt att inställningen till hur vi lever har förändrats. Förr skakade en del på huvudet, de tyckte vi var underliga på ett dåligt sätt. Att det var konstigt och negativt. Nu ser många det här med självförsörjning som något positivt och de vill lära sig, säger Korp Wallman.
Det är inte lätt att handla alla matvaror och förvara dem rätt. Det gäller att inte få inte skadeinsekter eller möss bland maten.
– Vi är ganska vana och har blivit duktiga. Det tog oss en helg att packa om allt i mylarpåsar med syreabsorbenter i, då förbrukas syret i påsen så inga skadeinsekter kan leva där. Vi vill inte ha in några mjölbaggar eller annat, säger Korp.
Många paket med kakao är viktigt för henne och Robert vill ibland ha chips så även tre chipspåsar finns bland varuberget.
– Det är många fler än vi köpte förra året, men annars gör vi egna chips och även godis.
Att förvara så mycket livsmedel kräver både planering och sortering. Familjen har stora plastlådor som står staplade exempelvis bakom soffan i vardagsrummet. Med ett tyg över syns det inte att matförrådet finns i rummet.
Grönsaker och frukt både torkas, läggs in, syltas och saftas. De försöker att göra så mycket som möjligt själva. På gården finns både kor, kalvar, höns, tuppar, grisar och kaniner. Även hästar går i hagarna, men de är inhyrda. De har en egen silo som snart ska fyllas med säd så att djuren har maten säkrad under ett år. Intill ladugården finns ett stort växthus och många bodar.
– Vid en krissituation så klarar vi oss länge. Vi har solceller, batteribank samt en Stirlingpanna som genererar el, säger Robert Wallman.
Då en fjällko slaktas blir det cirka 140 kilo kött att ta reda på.
– Det blir absolut inte tråkigt att laga mat. Vi har de sju frysarna fulla och har fritt urval av nötkött, anka, tupp eller kanin. Sedan finns både bär, grönsaker och frukt.
Mejerivaror som ost kan både frysas in eller lagras i kylskåp. Mjölk får de från de egna korna. Idéen om matutmaningen har växt fram. De har länge försökt vara självförsörjande, men nu ville de gå ett steg längre för att vara beredda vid en krissituation.
– Självklart äter vi det som bjuds när vi är borta och sonen får köpa precis vad han vill för sina pengar. Det brukar inte vara så att vi saknar något alls. Allt finns både för matlagning och bakning.