"Det har snart gått sex månader, men det tar inte slut", säger Elin som funderar på att flytta hela familjen från Söderköping på grund av mobbingen mot dottern på sociala medier.
Det kommer oväntat och plötsligt. Återkommande blixtar från en klar himmel som stjälper tillvaron gång på gång.
En gliring, en antydan, hårda ord – alltid något som skakar om tillvaron för Söderköpingsfamiljen.
– Det var inte så längesen det hände senast. Vi hade haft en fin dag tillsammans, vi skrattade och allt kändes som vanligt. Men så plingar det till i hennes telefon. Allt stannar upp. Hela hennes kroppsspråk förändras. Hon sjunker ihop. Hon blir helt vit.
En och en halv termin har passerat sedan Elins dotter började sjunde klass på Ramunderskolan i Söderköping. Sedan i höstas har hon inte varit där. Några veckor in på höstterminen förändras plötsligt allt. Elin kände inte längre igen sin dotter.
– Plötsligt ville hon inte gå till skolan. Det gick från ena dagen till den andra. Jag gav henne lite utrymme till en början, men sedan förstod jag att det här var något jag skulle behöva dra ur henne.
Efter några dagar rullas sanningen fram.
Det finns ett filmklipp som sprids bland ungdomar i Söderköping. Ett klipp av sexuell karaktär som pekar ut Elins dotter. Innehållet är grovt. På mycket kort tid får det vida spridning både på och utanför skolan.
– Enligt henne själv så är det inte hon i klippet och jag litar på min dotter. Men det spelar faktiskt ingen roll. Ingen har rätt att skicka omkring de här bilderna, oavsett vem som är på dem.
Sedan filmen som pekade ut Elins dotter fick spridning i sociala medier har livet kastats omkull helt för familjen. I dag har hennes dotter börjat på en ny skola. Det var enda utvägen för att få henne att gå tillbaka till skolan. Men trots detta har trakasserierna inte upphört.
– Det har snart gått sex månader, men det tar inte slut. Sista alternativet är ju att flytta, för att komma bort. Så att hon får lugn och ro.
Elin är kritisk till skolan. Hon anser att de kunde ha gjort mer.
– De anser att det inte är deras sak, eftersom det är något som förekommer utanför skoltid. Men det är ju i skolan de möts och det är skolgången som drabbas. Jag tycker att de har ett ansvar i att belysa det mer. Jag tycker att man behöver informera mer om att det är ett lagbrott. Det går inte att blunda för det. Det är ett övergrepp mot den som blir drabbad.
Familjen upplever att dialogen med skolan varit knapp.
– När de inser att de förlorar en elev av en sådan här anledning så borde de ha hört av sig. Hon har kvar sitt skåp på skolan, de har inte ens tagit kontakt med oss för att tömma det. Så det står där. Jag kan tycka att de skulle hört av sig till oss och frågat hur vi mår.
Elin är kritisk mot att skolan inte hört av sig mer efter att dottern slutat. "Hon har kvar sitt skåp på skolan, de har inte en tagit kontakt med oss för att tömma det," säger hon.
Enligt Charlotte Matsson, Ramunderskolans rektor, finns rutiner kring elever som avbryter sin skolgång.
– Ja, vi vill alltid veta vad anledningen är till att en elev väljer en annan skola. Självklart. Vi vill att eleverna ska välja vår skola och att vårdnadshavarna ska vilja att deras barn ska gå på vår skola, säger hon.
"Jag kan inte kommentera individärenden. Men vårt uppdrag, enligt skollagen, är att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande beteenden på vår skola", säger Charlotte Matsson, rektor på Ramunderskolan.
Men det enskilda fallet kan hon inte gå in närmare på.
– Jag kan inte kommentera individärenden. Men vårt uppdrag, enligt skollagen, är att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande beteenden på vår skola.
Hon betonar att det trygghetsskapande arbetet har högsta prioritet på skolan och att de har tagit fram en plan för att förebygga kränkningar och trakasserier som man jobbar med sedan flera år. Rutinerna för hur kränkningar ska hanteras när de kommer till personalens kännedom är väl utformade, enligt Charlotte Matsson.
– Vi har ett nära samarbete med polisen och grundprincipen är att all personal som får kännedom om en kränkning ska agera omedelbart för att få stopp på kränkningen. Vid behov görs en polisanmälan eller orosanmälan.
Ramunderskolan har tagit fram en plan för att förebygga kränkningar och trakasserier som man jobbar med sedan flera år, enligt rektorn.
Det ursprungliga videoinlägget skickades ut genom det anonyma Instagramkontot "Ramunder expose". Ett konto med syfte att exponera ”nyheter” om andra. I dag är kontot nedstängt, men liknande konton uppstår titt som tätt på de olika sociala medier-plattformarna. Händelsen är polisanmäld. Och just dessa ärenden är inte särskilt ovanliga, enligt polisen.
– Det förekommer på mer eller mindre alla skolor i samhället. Jag skulle säga att det är fruktansvärt utbrett. Det här är ett problem som finns på alla högstadieskolor och vi ser också att det börjar gå ner i åldrarna och förekommer numera även på de flesta mellanstadieskolor, säger John Elljung som är områdespolis i Söderköping.
Föräldrar behöver ta ett större ansvar för att mobbingen på sociala medier ska upphöra. "På samma sätt som de frågar om barnens dag på skolan ska de fråga om barnens dag på sociala medier," säger John Elljung, områdespolis.
Polisen jobbar för att komma tillrätta med problematiken, men det stora inflödet av den här typen av anmälningar gör det svårt att hinna med.
– Det finns inte resurs till att utreda alla de här typerna av brott. Och sen är det komplicerade brott med tanke på att alla servrar inte finns i Sverige utan i andra länder. Det är därför vi går ut i skolorna för att jobba brottsförebyggande, säger John Elljung.
Fenomenet är allra vanligast på Snapchat, berättar han.
– Vi har varit på Ramunderskolan och pratat om detta och vi ska även till Vammarskolan. Vi för diskussioner i klasserna kring vad som kan hända när man delar brottsligt material. Bilder som man lägger upp på internet är väldigt svåra att ta bort och det kan skapa väldigt mycket ångest och skam. Det är ett stort samhällsproblem där vuxenvärlden inte hänger med i tekniken, säger John Elljung.
Han är tydlig med att föräldrar behöver ta ett större ansvar för sina barns sociala medier-vanor.
– Det de ska göra är att vara nyfikna. På samma sätt som de frågar om barnens dag på skolan ska de fråga om barnens dag på sociala medier. Så länge de är under 18 år har vårdnadshavare alltid rätt att kolla i barnens telefoner och följa med dem i chattar och Snapchat-grupper. De måste vara förälder framför att vara kompis med sitt barn, så är det.
"När man ser sitt barn må så här… det är fruktansvärt. Man är så ensam," säger Elin vars dotter blivit uthängd på sociala medier.
För Elins dotter blev mötet med högstadiet långt ifrån vad det borde varit. Det blev en mardröm som fått inverkan på en hel familj.
– Hennes mående går upp och ner. En period var hon arg och lättirriterad. Nu är hon tyst stundvis. Hon går in på sitt rum, stänger dörren och säger att hon är trött. En 13-åring ska inte vara tyst. Hellre arg. Men hon är tyst. Som det är i dag vågar hon inte gå ut utan mig, säger Elin.
Hur har det varit för dig som mamma?
– Fruktansvärt. När man ser sitt barn må så här… det är fruktansvärt. Man är så ensam.