Simon Van Kray är konstnär och har sin ateljé i garaget utanför huset.
Simon Van Kray och hans fru Aminta Guarracino hade funderat under några år på att lämna stadslivet i nederländska staden Haag där de var bosatta. Att uppleva något nytt och komma närmare naturen lockade paret. När sonen Manuel fick astma-liknande symptom bestämde de sig på kort varsel att flytta till en plats med renare luft.
– Innan vi bestämde oss var vi skulle flytta hade jag sett en karta över var i Europa det var mest förorenat och i höjd med Karlstad börjar det bli mycket renare, säger Simon Van Kray.
Så familjen tog sitt pick och pack i en ryggsäck och reste till Värmland. Första tiden bodde de på B&B innan de hittade ett hus att hyra strax utanför Hagfors. Barnen började skolan och Aminta som är jurist jobbade på distans. Simon berättar att de gillade miljön och närheten till naturen.
– Det var mycket trevligt. Men det var mycket kallt, nedåt 20 minus den vintern och det var något nytt för oss. Vi visste att det kunde vara kallt i Sverige men inte så kallt.
Simon Van Kray äter middag med barnen Manuel och Moon och kompisen Hedda Valhjalt.
Dels med anledning av kylan men också på grund av att Simon och Aminta vill att barnen skulle gå i en Waldorfskola, flyttade de efter ett halvår. Att det blev Söderköping är lite av en slump. Men här fanns både ett hus att hyra och en Waldorfskola för barnen.
– Och så ligger det nära Norrköping som är en stad med kultur och skolor där barnen kan ta musiklektioner eller sjunga.
Simon Van Kray lagar linssoppa till middag.
Simon berättar att familjen försöker ta vara på allemansrätten. De vandrar, är ute i skärgården och campar när de får tillfälle. Sankt Anna skärgård eller Kolmårdsskogarna är områden som de gärna vistas i och visar upp när de får besök från Nederländerna.
– Vi campade till och med i vår trädgård. Jag sov där i tält hela sommaren. Men jag kan också gilla att campa när det är kallt och snö.
Hur reagerade era vänner och familj när ni sa att ni skulle flytta till Sverige?
– De tyckte det var en bra idé. Många drömmer om att våga lämna det man har och testa något nytt så vi blev lite som hjältar för dem. Jag ser det här lite som ett äventyr man kanske vanligtvis gör när man är 20 år men vi gör det med barn.
Lekstugan på tomten har Simon Van Kray byggt.
Simon Van Kray är konstnär men försörjer sig nu främst som snickare. Aminta Guarracino jobbar fortfarande som jurist på distans. Simon medger att de ibland kan sakna stadslivet och det sociala livet i storstaden.
– I en liten stad får man kämpa lite mer och ta fler första steg för att få vänner. Nu har vi vänner men det tog lite tid. Min känsla är att i Sverige har man sin familj och sina vänner och så kommer det inte in så många nya i bekantskapskretsen.
Manuel Van Kray, 5 år, mår i dag bra efter att ha haft astmaliknande symptom när han var yngre.
Sonen Manuels hälsoproblem har blivit bättre efter flytten till Sverige. Simon berättar att han genomgått många undersökningar och han har fått den hjälp han behöver.
Simon och Aminta har velat köpa en bostad för att göra en riktig nystart men än så länge har det varit svårt att få lån från banken. Det har lett till att det har kommit upp idéer om att fortsätta äventyret någon annanstans.
– Men barnen älskar skolan och det var på grund av dem vi flyttade hit. Vi vill ge dem en bra barndom.
Simon berättar att de inte kommer att avbryta något plötsligt. Om de flyttar blir det mellan läsåren.
– Vi vet inte om vi kommer stanna eller flytta. Det beror på vad som händer. Och man vet aldrig vad som händer i livet.