Den nya sträckningen av E22:an förbi Söderköping, som regeringen beslutade om för ett år sedan, välkomnas av alla. Till och med av dem som drabbas negativt av följderna.
– Den nya sträckningen behövs. Inget snack om saken. Den har vi absolut ingenting emot. Men det är synd att de inte lyssnar på våra argument för en alternativ lösning av den nya av- och påfarten.
Det säger Robin Bark på Eketorps gård, belägen strax öster om E22:an innan den korsar Göta kanal från norrsidan. Det är bilköerna vid bron som har tvingat fram den nya dragningen av vägen. Robin Bark är den fjärde generationen i familjen som brukar gården. 1924 kom Emil Bark hit från Finspång och etablerade släktgården.
– Hundra år sedan. Emil Bark var min farfar. Tiden går, konstaterar Göran Bark, pappa till Robin Bark, som också är med när vi ska prata framtidens E22:a.
Eller snarare väg 843 som förbinder E22:an med Östra Husby och övriga Vikbolandet. Det är den vägen det hela gäller. Nu passerar den bortom Eketorps gård. I framtiden ska den dras över gården för att nå den nya Trafikplats Slussporten.
– Den ska gå där nere. Rakt över åkermarken. Vi tycker att den är alldeles för värdefull för att ge plats åt en väg. Istället har vi föreslagit Trafikverket att dra vägen genom skogsdungen alldeles bakom åkern istället. Hundra meter längre söderut. Men det vill de inte lyssna på. Nu har ju ärendet varit uppe ända på regeringsnivå och vi har inte längre någonstans att överklaga beslutet, säger Robin Bark.
Trafikverket motiverar sitt vägval med att det är "den bästa lösningen". Projektledaren Andreas Eklund säger:
– När man vägde in alla parametrar fanns det ingen bättre lösning. Om vi drog vägen genom skogsdungen skulle läget för den nya trafikplatsen påverkas. Nu drar vi vägen i kanten av åkern, intill skogsdungen. Samtidigt förstår jag familjen Bark. Det är inte det bästa alternativet för alla. Men för samhällsnyttan är det den bästa lösningen.
Eketorps gård skulle gå miste om cirka tio hektar odlingsjord när planerna sätts i verket.
– Mark som vi använder för att producera spannmål och oljeväxter, säger Robin Bark.
– Och det är fin jord. Styv lerjord som håller fukten på ett bra sätt och som klarar eventuell torka. Är det blöta somrar blir det lite mera svårbrukat men vi hanterar det med hjälp av tillräcklig dränering. Det är synd att åkermarken generellt inte är mer skyddad. Den minskar stadigt överallt i landet samtidigt som vi bara blir fler och fler som är beroende av det som det svenska jordbruket producerar. Men samhällsintresset går före allting annat.
Familjen Bark kommer att få "marknadsmässig" ersättning för den mark som tas i anspråk när väg 843 dras om för att synka med E22:ans nya dragning. Dock har Trafikverket klassat odlingsvärdet på marken till blott en "trea" på en tiogradig skala. En bedömning familjen Bark inte håller med om.
– Vi skördar närmare tio vete per hektar. Så dålig kan den inte vara. Vi hade tagit marken framför pengarna alla dagar i veckan, säger Göran Bark.
Samtidigt är både han och Robin Bark noga med att poängtera att de inte är emot den nya förbifarten som sådan. Tvärtom. De återkommer flera gånger till att de anser att den är en nödvändighet.
– Det får inte bli någon snyftartikel. Det är inte synd om oss på så sätt. Vi önskar bara att Trafikverket hade lyssnat mera på våra argument, säger Robin Bark.
Den 16 februari 2023 fastställde regeringen vägplanen för den nya sträckningen av E22:an. Förbi snarare än genom Söderköping. Då hade ärendet försenats efter fynden av den fridlysta hasselsnoken i det aktuella området. En omtalad försening som det har rapporterats om vid åtskilliga tillfällen.
– De iakttagelserna gjordes på andra sidan om E22:an, säger Robin Bark.
– Men även vi har stött på hasselsnok på våra marker på den här sidan om vägen. Vi har rapporterat tre bekräftade fall. Utan att ha fått någon respons. Den är tydligen inte lika betydelsefull om den hittas på vår mark.
Så länge är det "business as usual" på Eketorps gård. Våren närmar sig och därmed stundar en intensiv period när vårbruket ska sätta igång. Senvintern är något lugnare.
– Nu ägnar vi oss framför allt åt service och underhåll på våra maskiner. När det är dags för vårsådden och gödning av höstsådden från ifjol måste vi kunna vara säkra på att alltid fungerar. Då finns det inte mycket utrymme för att hålla på att laga trasig utrustning, säger Robin Bark.