Det var vid femtiden på eftermiddagen torsdagen den första februari i år som Anton Bergendahl skulle åka in och träffa några kompisar i Norrköping. Familjen bor utanför Söderköping och Anton är van att köra sin vita a-traktor mellan städerna.
– Det kan vara läskigt att köra på E22, speciellt då man ser att bilarna kommer snabbt bakifrån. Men jag brukar alltid gå ut så långt på kanten som jag bara kan för att släppa förbi de andra bilarna, säger han.
Så gjorde han även denna kväll. Många bilar körde förbi i vänster körfält men strax efter att han kört under bron vid Brånnestad i Norrköping skedde olyckan.
– Det bara small till. Bilen snurrade ett och ett halvt varv och hamnade snett i diket. Jag slog i munnen i ratten. Efter smällen satt jag en stund och försökte förstå vad som hänt. Allt var mörkt i bilen och musiken var avstängd.
– När jag samlat mig lite stängde jag av motorn och försökte öppna förardörren. Men jag fick bara upp den kanske en decimeter, sedan vara det bara snö. Så istället klättrade jag ur på passagerarsidan.
Kvinnan som kört in i Antons a-traktor kom och frågade hur det gått.
– Bra, sa jag och spottade blod. Jag hade slagit i munnen hårt. Det gör fortfarande ont.
Brandkåren kom snabbt till platsen och sedan polisen. Körfältet spärrades av och nerfarten från Brånnestad stängdes.
– Det var tur att jag hade bälte. Jag tyckte det var bra när det blev bältestvång för "epor" och det räddade mig nog. Annars kunde det säkert gått mycket värre, säger Anton.
– Precis efter krocken var jag så uppe i varv och adrenalinet var högt, så jag kände inte hur ont det gjorde i munnen och i ryggen. Det kom efteråt. Jag hade nog också tur att den andra bilen träffade vid sidan av dragkroken och inte på dragkroken. Hade den träffat på dragkroken hade smällen blivit hårdare.
Antons storasyster Ebba Bergendahl var precis på väg hem på E22, när hon blev omkörd av polisen och sedan såg sin lillebrors a-traktor i diket.
– När hon ringde kunde jag inte svara, jag pratade med mamma och bad att hon skulle komma eftersom polisen var på väg. Men min syster fick tag på mig sedan.
Det var första gången som Anton var med i en olycka och även blev förhörd av polisen. Mamma Lisa Bergendahl var på väg hem från Norrköping och hade precis kommit fram till Söderköping då Anton ringde.
– Jag blev jätteorolig. Men det lugnade mig att Anton ringde själv så jag hörde att han mådde bra och att det fanns andra vuxna där som hjälpte honom. Jag vände direkt och åkte tillbaka, säger Lisa Bergendahl.
Tre trafikolyckor har skett på ungefär samma plats på E22, vid påfarten vid Brånnestad, under en dryg vecka i februari. I två av dem var a-traktorer inblandade. Efter olyckan där Anton blev påkörd har den andra föraren fått böter.
– Föraren anpassade inte avståndet till framförvarande fordon. Den låg helt enkelt för nära och hade inte tillräcklig med bromssträcka, säger polisens presstalesperson Johnny Gustavsson.
– Som förälder är man orolig då de åker a-traktor på E22. För oss som bor på landet är det extra dåliga bussförbindelser men Anton brukar ställa a-traktorn i Söderköping och sedan ta bussen, säger hon.
Lisa Bergendahl tycker det kan vara otäckt både för ungdomarna och andra förare med a-traktorer på E22.
Antons a-traktor var en ombyggd företagsbil då föräldrarna ansåg att den var säkrare än en vanlig a-traktor. Trots det är Antons bil helt förstörd efter krocken. De väntar nu på försäkringsbolagets beslut för att kunna ersätta sin a-traktor.
– Jag måste ha en "epa", det är alldeles för besvärligt annars med att ta sig till och från skolan. Om jag inte hade den så skulle jag få vänta jättelänge mellan bussarna. Det märker jag nu då jag åker fram och tillbaka i buss flera gånger om dagen, säger Anton Bergendahl.
Har du kört efter olyckan?
– Ja men inte "epa". Mormor sa att jag skulle försöka köra direkt så att jag inte blir rädd men det är ingen fara, det kändes inte konstigt.
Efter olyckan har familjen pratat mycket om det som hänt och att det kunde ha slutat illa.
– Jag förstår vilken tur jag har haft. Det är inte självklart att jag skulle ha suttit här idag. Att jag fortfarande kan gå och inte skadades i olyckan. Pappa vill inte att jag åker E22 mer alls utan att jag ska åka runt och ta väg 210 istället. Men vad är oddsen att jag ska bli påkörd två gånger, säger Anton Bergendahl.