Skogsindustrin är inte bara viktig för välfärden, den ger också jobb utanför storstäderna, enligt Christer Peterson.
Förra året stod skogen för 87,8 miljarder kronor av det svenska handelsnettots 143,9 miljarder.
-- Att ha ett sådant kapital och en sådan förmögenhet i egen skog är fantastiskt, skogen är en formidabel basnäring. Nackdelen är att skogsnäringen växer långsamt, två till tre procent per år, det gör den mindre dynamiskt och expansiv, säger Christer Peterson.
-- Dessutom minskar sysselsättning i skogsindustrin hela tiden. Men vi får inte sluta tycka om skogen för det, utan måste göra det bästa av den.
Bara sågverken och träbearbetningsindustrin -- borträknat pappers- och massaindustrin -- står för ett nästan dubbelt så stort handelsnetto som den mera glamourösa elektronik- och datorbranschen.
-- Men det räcker inte längre att sälja torkade och hyvlade trävaror. Vi måste öka arbetsinsatsen och ingenjörskonsten, helt enkelt öka förädlingen för att kunna öka vår export och kunna konkurrera med länder som Ryssland och Tjeckien, säger Christer Peterson.
Han är företagsekonom i botten och har tidigare följt skogsindustrins utveckling och den nordiska skogsindustrins globalisering, främst pappers- och massaindustrin. Hans professur vid träteknik i Skellefteå, som tillhör Luleå tekniska universitet, har tillkommit genom en donation av industrimannen Carl Bennets Sorb Industri. Peterson och hans forskargrupp ska inrikta sig på trämarknaden.
Träförädling och attityder till trä är några av nyckelbegreppen. Christer Peterson är på väg att dra i gång en förstudie om snickeribranschen, särskilt den tillverkare som gör dörrar, fönster och trappor.
-- Vi vill bland annat tränga djupare in i mjukare frågor som hur man ska kunna kommunicera ut det essentiella i träets egenskaper och förmå konsumenterna att använda mer träprodukter, säger Christer Peterson.
Han poängterar att forskningen ska vara relevant för industrin och bidra till att stärka dess konkurrenskraft. Träets egenskaper värdesätts i dag inte efter förtjänst, anser han.
-- Vi som gillar trä måste kunna förklara för folk varför trä som levande biologiskt material är synnerligen konkurrenskraftigt som byggnadsmaterial. Alla är rädda om miljön, men alla är inte beredda att betala vad det kostar.
I USA byggs 90 procent av alla hyreshus upp till fem våningar i trä, medan motsvarande siffra i Europa är 10 procent. Hur denna siffra ska kunna förbättras, och hur brittiska byggherrar ska förmås att använda mer trä, är andra frågor för Skellefteåforskarna att hugga tag i.
Den som tycker att det är dags att sortera in svenska sågverk och brädgårdar under etiketten svunnen industriepok får ingen respons hos Christer Peterson, även om branschens dåliga lönsamheten har ältats länge nog.
För honom råder det ingen tvekan om att den svenska skogsindustrin behöver sågverken som bland annat förser pappers- och massaindustrin med spån och flis. I sammanhanget är konsekvensanalyser är intressanta forskningsområden.
-- Om exempelvis den svenska sågverksindustrin skulle halveras eller slås ut av ryska konkurrenter skulle det få förödande konsekvenser för pappers- och massaindustrin, säger han.