Varje lördag och söndag gnisslar det och tjuter om miniatyrloket som tar sig fram längs spåret i Skeda Udde. I vagnarna bakom trängs vanligtvis både vuxna och barn. Längst fram finns alltid lokföraren Hans Hellsten. Där sitter han och kör – ofta tre timmar i sträck. Turen går runt hans egna marker i täta snår bland tjock växtlighet.
– Ibland känner jag mig som en jaktflygare som suttit i ett flygplan efteråt. Jag blir helt utpumpad, med det är så roligt! säger Hans Hellsten.
Denna dag finns inga besökare på plats. Det är en grå vardag och ösregnet har pågått i flera timmar. Vattnet får den täta vegetationen att likna regnskog. Trots att järnvägen bara är en knapp kilometer är det svårt att orientera sig bland de tjocka lövverken.
– Vissa tror att de har åkt mycket längre än så. Man blir lurad av naturen, säger han.
Miniatyrjärnvägen som har öppet hela sommaren har funnits sedan 1999. Intresset för minijärnvägar har han haft sedan ung ålder, det första loket började han bygga redan i 20-årsåldern. Istället för att bo på studenthem flyttade han hem till sin farmor i Stockholms innerstad.
– I hennes jungfrukammare inredde jag en verkstad och började bygga ett lok i skala 1:8. Jag var mer eller mindre uppvuxen i det där huset, så farmor tyckte det var jättekul!
Men studier och jobb kom emellan och lokprojektet stannade av. Tanken på att bygga färdigt släppte däremot aldrig och när han blev äldre fick han tillfälle att göra just det. Intresset växte återigen och tillsammans med sin fru Monica bestämde han sig för att hitta ett hus där de fick plats med ett järnvägsspår i trädgården.
Marken vid Skeda Udde passade perfekt och snart fanns där både järnväg och lok med vagnar. Monica öppnade ett café bredvid och konceptet med betalande besökare växte fram. Nu har det gått 18 år och verksamheten pågår med oförminskad kraft, trots att Hans Hellsten nyligen fyllde 70. I veckorna jobbar han dessutom på SAAB och som professor vid Halmstads tekniska högskola.
– Så länge jag och Monica orkar är det inga problem. Men snart måste jag kanske dra ner på något i alla fall.
Inne i lokdepån inspekterar han de båda loken Carlsund och Honken inför helgens åktur. Han köpte dem från England för några år sedan – tillhörande vagnar har han byggt själv. Där ute fortsätter det envisa regnet ösa ner. Om vädret står sig räknar han med mindre folk än vanligt.
– Jag kör ju ändå som alltid. Men jag ser inte fram emot att rensa ogräs på spåret.