För mitt i Skänninge, på den medeltida genomfartsled som i dag heterVistenagatan, ligger Kristinas och Ingemars (och hunden Theos) lillaparadis. Trots att det är mitt inne i staden är det ändå som på landet.Trädgården sträcker sig långsmal bort mot en hästhage. En tupp låterhöra av sig då och då, mest när han är irriterad på de utgrävningar sompågår vid Sankt Olofs kloster en bit bort.
Huset är byggt någon gång i slutet av 1700-talet. Ingemars farfarägde det i början av 1900-talet, men det har inte gått i arv utan haftflera ägare innan Falks kunde köpa det 1972.
-- Då bodde vi i Stockholm, berättar Kristina och Ingemar. Men våraföräldrar höll ögonen öppna när det blev något intressant till salu.
Så småningom flyttade familjen för gott till Östergötland, försttill Kisa och sedan till Vadstena. Trots att hem-adresserna skiftat harsommarhuset alltid varit en samlande punkt.
Alldeles nyligen flyttade den sista i barnaskaran från föräldrahemmet.
--Nu gör vi som vi vill, säger Kristina och menar förstås att denumera bara har sina egna tider att passa. De kan välja att stanna iSkänninge, där Ingemar arbetar som lärare, eller i Vadstena, därKristina har sitt lärarjobb. Ingemar går till det lilla huset ibland pålunchen och här kan Theo få vara på dagarna när husse och matte jobbar.
Att bo i två medeltidsstäder är lite speciellt och spännande för tvåpersoner som är väldigt intresserade av lokalhistoria. I sommar har devarit flitiga gäster på stadshotellet i Skänninge när det varitföreläsningar om traktens historia.
Historiskt, nästan i alla fall, är kanske också utedasset på tomten,i vilket fall är det Skänninges enda utedass. En jordkällare hör ocksåtill nödvändigheterna när utrymmet inomhus är minimalt.
En gäststuga blev också nödvändigt när man behövde fler sängplatser än vad som går att uppbringa inne i husets två rum och kök.
I princip allt, såväl inne som ute, är renoverat och omgjort sedan 1972.
--Vi har rivit ut det mesta, säger Ingemar, och det finns fortfarande alltid något att göra.
Han låter glad när han säger det, att måla är till exempel ett avhans stora nöjen. Han har målat om många möbler och det senasteprojektet gäller trösklarna.
Det är lågt i tak och någon har till och med genom tidens gång sågati en dörrpost för att få lite mer höjd och kanske slippa slå i skallen.
Inne i huset hittar vi många gamla möbler. Ett skåp är tillexempeldrygt 300 år gammalt, ett annat 200. Men det här är inte ett husmed enbart äldre möbler. Kristina och Ingemar ville gärna blandagammalt med nytt. Det gamla och ärevördiga samsas därför med modernkonst och nya mattor och en bekväm soffa.
Värme och varmvatten finns också indraget i huset men tvättfatet bakom utedasset går också alldeles utmärkt att använda.
Som sommarställe har Vistenagatan allt. En underbar trädgård medplats att odla perenner, massor att snickra på och måla och så gammalkultur.
Sjöutsikt?
-- Skulle vara det då, men det har vi ju hemma i Vadstena. Vi bor ju också i lägenhet vid Vättern.