Mjölby kommuns politiska majoritet har beställt en utredning om Skänninge markens framtid. Kultur- och fritidsförvaltningen ska i vår komma med förslag på hur den urgamla traditionen ska kunna utvecklas. Ett antal frågeställningar ska besvaras.
– Vi vill hitta det som människor idag vill ha på marknaden. Och tillsammans med Skänningeborna skapa en hållbar marknad. Världen förändras och vi måste få fram nya saker, säger Birgitta Gunnarsson som är Skänningebo och kommunalråd (C).
Hon jämför med orter som har marknader med mer hantverksfokus.
– Vi kan utnyttja att vi är en stor matkommun. Man kan ha flera olika inslag på vår marknad. Både ortsbor, föreningar och lokalt näringsliv har säkert synpunkter, menar hon.
Politikerna vill bland annat få in lokala företag och föreningar att samarbeta med, och som kan dra nytta av det stora evenemanget. Fler lokala aktörer inom grön näring kan främja ekologisk produktion via marknaden, och lokalt hantverk kan återkoppla till historien, menar politikerna i Handslag för Mjölby, partierna S+C+L+KD+MP.
Senaste fullmäktige klubbade igenom uppdraget med stor majoritet. Politiker från flera partier gick upp i talarstolen och recenserade marken med ord som "sjangserat", "blivit sämre" och "var bättre förr".
Det är Skänninge IK som driver den årliga marknaden som är en av Sveriges största trottoarmarknader och troligen den äldsta.
Janne Carlsson är marknadsgeneral och menar att förutsättningarna för marknaden blivit tuffare, det blir allt svårare att få ihop ekonomin.
– Förr kunde det stå 250 knallar i kö till marken. Nu får man jaga dem, säger Janne som ändå tycker att förra sommarens marknad var i paritet med tidigare år.
Det slutliga bokslutet på 2024 års event kommer inte förrän i vår.
Pandemin drabbade landets marknader hårt då antalet verksamma knallar minskade efter inställda arrangemang. Den stora långsiktiga förändringen har på senare år varit att de äldre enskilda kringresande knallarna blivit mycket färre. Att Skänninge marken pågår två dagar gör att vissa mindre aktörer har svårare att anmäla sig, tror Janne Carlsson.
– Vi har haft dialog med gårdsbutiker i trakten, men de har hittills valt att inte vara med. De har sina egna butiker, plus andra mer riktade event, säger Janne Carlsson.
Det är inte första gången Skänninge marken ändrat karaktär. På 60- och 70-talen var det strippshower och spådamer som lockade besökare. Mångordiga och högljudda knallar som demonstrerade olika undermedel försvann en efter en. Linköpingsgatan stängdes av för dubbelspåret och gjorde delar av staden mindre attraktiva för försäljning.
Janne Carlsson menar att utmaningen när man förändrar marknaden är att få en hållbar ekonomi, både för arrangör och för deltagande försäljare.
– Men publiken kommer. Och i och med att vi kör i två dagar har alltid minst en av dem fint väder, slår han fast.
Johanna Wall och Maria Strelin i butiken Underbara Nystanet vid Stora torget är två som har åsikter om hur Skänninge marken har blivit.
– I somras blev vi väldigt instängda när torget stängslades in till ett restaurangtorg med stort öltält. Vi som lever hela året i Skänninge vill också ha en del av kakan under marknaden, när folk invaderar Skänninge, säger Maria Strelin.
De har startat en lista som kräver att öltält och mattorg flyttar till annan plats så att torget blir "öppet och tillgängligt för alla besökare" under marknadsdagarna.