Den tidigare närpolichefen Lennart Johansson får det nära till skrattet -- för Skänningeborna. Oj, vad det garvas åt honom i årets lokalrevy.
Skänningerevyn "Pendelspåret" hade premiär i fredags kväll i en fullsatt biosalong.
När jag bläddar i programhäftet innan första akten tar sin början blir jag lite nedstämd över att Kjell Hanssons namn saknas bland de medverkande aktörerna. Denne naturbegåvning som brukar vara så rolig.
Snart nog påminns man dock om att Lions club i Skänninge har mer än en verkligt rolig prick i sina amatörskådisled.
Lennart Johansson får publiken att jubla redan när han gör sin första entré, som en ovanligt storbystad Lill-Babs som har bytt ut sin åtrå till Klas-Göran mot en Skänningebo i festservicebranschen.
Det roliga med Lennart är hans kroppsspråk och miner. Bara hans ögonrörelser är en komisk njutning i sig och i numret "Nödiga i kö", utspelandes sig utanför ett utedass, firar de johanssonska talangerna de allra största triumferna fastän han knappast säger någonting.
Även dasshumor kan hålla en bokstavligt talat hög nivå. Det visar Erik Henriksson och Tommy Eklund i ett annat skitroligt nummer.
Den samhällssatiriska livsluften i Skänningerevyn är förstås att göra narr av de styrande i Mjölby, även om enstaka tjuvnyp också ges till Skänningebor.
Simhallnumret tar sig dock aldrig, då lyckas man bättre med den kalla maten till pensionärerna där Lisbet Rydell och Erik Henriksson gestaltar ett äldre par på ett utmärkt sätt. Ett riktigt bra häcklarnummer!
Ing-Marie Åström kreerar roll som våp, kyrktant, vårdbiträde, liten skolflicka och en massa andra figurer med samma bravur.
Marie-Anne Häll är den i sextetten som är lika driven i talsketcher som i sångnummer.
Aktörernas skara är begränsad till sex personer så de får sannerligen ligga i. Sex är för övrigt ett gångbart revyknep som detta revygäng utnyttjar till fullo, så det misspryder på intet vis publiken att lämna eventuell prydhet hemma.
Ing-Marie Åström kreerar roll som våp, kyrktant, vårdbiträde, liten skolflicka och en massa andra figurer med samma bravur.
Marie-Anne Häll är den i sextetten som är lika driven i talsketcher som i sångnummer.
Första akten håller vi för att vara den bästa. I inledningen av den andra blir det för segt med en del alldeles för långa nummer och där publiken sitter och väntar på poänger som aldrig kommer, som i parodin på Antikrundan.
Men att föreställningen är aningen ojämn hör väl närmast en genuin amatörrevy till, att betänka är bland annat att Skänninge i motsats till Mjölbyrevyn inte har någon professionell regissör och textskrivare.
Regissören ja, Håkan Lidebjer, han skriver i programbladet att "årets balett är jag speciellt stolt över då de inte bara dansar utan även är med i handling och sång".
Visst, Lidebjer har anledning att vara glad för sin mångsidigt begåvade dansgrupp där vi inte minst minns Rebecca Carnrot starka sånginsats i ett potpurri över Astrid Lindgrens sagofigurer.
"Pendelspåret" spelas två helger till.