Enligt lagen om kriminalvård i anstalt ska ett brottsoffer -- en målsägande -- alltid tillfrågas om han eller hon vill bli informerad om när en brottsling har permissioner eller ska friges. Lagen gäller bara om den intagne har begått brott som riktar sig mot någons liv, hälsa, frihet eller frid. Lagen är till för att en person som till exempel har blivit misshandlad ska få veta när brottslingen är ute på fri fot igen.
I det aktuella fallet vände sig en kvinna till JO och berättade att hon inte hade fått någon information om när en intagen på Skänningeanstalten skulle friges eller få permission.
Av ett yttrande till JO framgår att det är den vårdare på Skänningeanstalten som är kontaktman för en intagen som ska fråga brottsoffret om han eller hon vill ha information. Det är något som ska ske i början av en anstaltsvistelse. I det aktuella fallet skedde dock ett misstag. Kontaktmannen registrerade i datasystemet att brottsoffret skulle tillfrågas. Men kontaktmannen överlämnade sina arbetsuppgifter till en vikarie och någon förfrågan gjordes aldrig.
I yttrandet till JO beklagas det inträffande. Kriminalvårdsmyndigheten i Linköping -- den myndighet som Skänningeanstalten tillhör -- kommer nu att se över sina rutiner.
JO, Jan Pennlöv, skriver i sitt beslut att det är "mycket olyckligt" att brottsoffret inte blev tillfrågad om hon önskade den information som lagen ger henne rätt till. JO anser att anstalten inte kan undgå kritik och skriver: "Jag ser allvarligt på det inträffade och utgår från att det numera finns sådana rutiner att ett upprepande kan undvikas."