Fortfarande återstår en hel del arbete innan det nya häktet och dess personal är redo att ta emot de första internerna. Småsaker som att ställa möbler på plats tar mycket tid men på måndag måste allt sådant vara klart. De 19 nyanställda vårdarna har varit på plats sedan i november och finslipar nu sina kunskaper för att vara redo när de intagna anländer och den ibland tuffa vardagen tar vid.
-- Vi har en grannlaga uppgift framför oss, men jag tror att alla är redo och ser fram mot att inleda verksamheten, säger Wivi-Ann Heurlin Krantz, kriminalvårdsinspektör och platschef för det nya häktet.
De 36 platserna i Skänninge skall avlasta häktena i Norrköping, Nyköping, Jönköping och Örebro där platsbristen varit stor under lång tid. Polisens arrestceller som är avsedda för gripna och anhållna personer har fått tas i bruk för häktesförvaring.
På det nya häktet i Skänninge kommer endast misstänkta personer att sitta, men lokalerna är byggda så att de när som helst kan göras om till anstalt om behovet uppstår.
I inledningsskedet är det främst de som fått en tingsrättsdom men överklagat och väntar på nya förhandlingar i hovrätten som skall beredas plats i häktet.
Klientelet kommer att vara blandat men de intagna är inte belagda med restriktioner. Det innebär att de får titta på Tv och har rätt att vistas i gemensamma lokaler. Därmed kan många av de tyngsta brottslingarna uteslutas.
Inom kriminalvården läggs allt större vikt på att förbereda de intagna på livet som väntar utanför murarna. Det arbetet inleds redan under tiden i häktet.
På den nya avdelningen i Skänninge kommer de boende att själva ansvara för matlagning, städning och skötsel av lokalerna som ett led i vården och anpassningen.
Efter 30 års erfarenhet från kriminalvården tror Wivi-Ann Heurlin Krantz mycket på den principen. Hon har gjort flera studiebesök på anstalter med liknande typ av självförvaltning och framhåller fördelarna.
-- De intagna vistas i en gemenskap och får i gruppen lära sig att ta ansvar. Det är stimulerande och jag tror att de självaser det som en förmån.
I debatten har den typen av kriminalvård ofta lyfts fram som ett billigare alternativ eftersom det krävs mindre personal när internerna själva ansvarar för de dagliga rutinerna.
Wivi-Ann Heurlin Krantz är inte beredd att hålla med om det utan påpekar att personalresurserna i stället får koncentreras till handledning av de intagna för att få verksamheten att fungera.
Till de 19 personalplatserna på häktet sökte 200 personer och ledningen har lagt stor vikt vid att få en väl sammansatt grupp av utbildad personal. Kunskaper inom pedagogik, beteendevetenskap och språk har premierats i anställningsförfarandet.
-- Bara sex av de nyanställda har tidigare erfarenhet från kriminalvården, men de flesta har arbetat inom liknande yrken. Jag tror att vi är ett mycket bra gäng, säger Wivi-Ann Heurlin Krantz.
Häktet skulle ha öppnats i december men invigningen har flyttats fram två gånger på grund av att bygget försenats. På måndag skall emellertid allt vara färdigt. Samtidigt som de första intagna anländer till häktet pågår byggnadsarbete för fullt runt om på området.
Till 2006 skall Skänningeanstalten göras om från öppen till sluten. När det är klart kommer kriminalvården att bli en mycket stor arbetsgivare i kommunen. Med 220 interner kommer personalstyrkan att utökas till omkring 150 personer.
Reaktionerna från skänningeborna har enligt Wivi-Ann Heurlin Krantz varit positiva och hon påpekar att det ses som ett lyft för kommunen.