Förklara Munkgärdet i Skänninge som byggnadsminne. Det begär Sune L Brodén, Västerås, i en ansökan ställd till länsstyrelsen.
Byggnadernas höga ålder och dess unika karaktär av stadsjordbruk är tillräckliga skäl för en byggnadsminnesförklaring.
På det viset kan en rivning undvikas och Åke Orselius kan bo kvar i det hus som varit hans hem i sju decennier.
Sune L Brodén är före detta Skänningebo som efter pensioneringen 2000 bosatte sig i Västerås. Hans intresse för och kunskaper om Skänninges historia är väl dokumenterade.
Som stöd för sin ansökan hänvisar Brodén till en lag från 1988 och en lag från 1960 som handlar om byggnadsminnesförklaring av värdefull bebyggelse.
Sune Brodén konstaterar att bostadshuset och ladugården är av mycket gammalt datum.
-- Det sägs i folkmun att de två byggnaderna tillkom före järnvägens tillblivelse dock senast i samband med att järnvägen byggdes. Järnvägen Mjölby-Motala stod klar 1873. Bara byggnadernas höga ålder ger stöd för byggnadsminne, säger Sune Brodén.
En viktig del av Munkgärdets historia grundar sig på att ett lantbruk drevs i en stads centrala delar eller dess omedelbara närhet. Få städer i vårt land kan visa och påminna om var ett "stadsjordbruk" låg och ligger inom stadskärnan, påpekar förslagsställaren.
En byggnadsminnesförklaring skulle inte äventyra dubbelspårets tillkomst. Om bostadshuset flyttas några få meter skulle det ge utrymme för järnvägens dubbelspår, skriver Brodén.
Brodén begär inte bara att Munkgärdet förklaras som byggnadsminne utan också att länsstyrelsen utfärdar inhibition för planarbete och anbudsförfarande för rivningen innan frågan om byggnadsminnesförklaring är avgjord.
Corren har sökt biträdande länsantikvarie Carin Claréus för en kommentar men utan resultat.