Visserligen skiljer den sig inte så mycket från andra gårdar, men gårdssamlingens speciella läge i Skänninges utkant gör att det är viktigt för miljön.
Det anser antikvarien Anita Lövgren-Ek som förordar en flyttning av huset längre bort från järnvägen inom trädgården.
Det gör även Carin Clareus, biträdande länsantikvarie på länsstyrelsen.
-- Det är en av de få stadsgårdar med jordbruk som finns kvar i Skänninge, och det finns ingen möjlighet att bygga något annat nu när arkeologerna har bekräftat att det finns ett kloster där, säger hon.
I dag hade man klassat området på ett annat sätt än i den byggnadsinventering som gjordes 1996, menar hon. (Se faktaruta.)
-- Det vore väldigt roligt om det kunde bevaras från kulturmiljövårdens sida, säger hon.
Olle Lorin är kulturjournalist och skriver en bok om det svunna Skänninge.
Han är självfallet mån om att gården bevaras, inte bara för att den är kulturhistoriskt värdefull.
-- Det är praktiskt att någon människa bor där, och att det finns hästar som betar markerna, dottern kanske tar över efter Åke Orselius.
Om huset flyttas kan arkeologerna få möjlighet att göra undersökningar även där, hoppas han.
Egna minnen spelar också en stor roll
-- Huset har "alltid" funnits där, det fanns där före järnvägen.
-- Det vore högst beklagansvärt om det skulle försvinna.
gunilla rech