Utredaren konstaterar att den anställda agerat fel i tjänsten och att det har skadat företroendet för den anställda och dennes förmåga att vara opartisk gentemot klienter.
Den aktuella kriminalvårdsinspektören har jobbat länge i Kriminalvården och utreds nu för misstänkt misskötsamhet.
Bristerna upptäcktes i samband med att en klienthandläggare såg att kriminalvårdsinspektören både upprättat och godkänt ett underlag om särskilda villkor i ett fall utan hennes vetenskap. Vid en konfrontation ska kriminalvårdsinspektören ha uppgett att det inte hade gjorts i några andra ärenden. Men därefter upptäcktes att denne hade signerat fler beslut i fler kollegors namn.
I de särskilda villkoren bestäms i vilken säkerhetsklass en dömd får vara placerad, när och om det ska beviljas permission samt när och om det beviljas särskilda utslussningsåtgärder.
Ändringarna i besluten innebar att flera fångar fick lättnader i sina särskilda villkor. Bland annat fick en intern permission trots att denne tidigare fått avslag, då denne hade en hotbild mot sig. Personen i fråga är dömd för narkotikabrott, brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, brott mot vapenlagen med mera. I det fallet bröt kriminalinspektören även mot sekretessen gentemot den intagne då den anställde kontaktade hans fru utan skriftligt medgivande.
I ett annat fall fick en intagen rätt till vårdvistelse tros att det fanns en bedömning sedan tidigare att en permission inte var aktuell.
Kriminalinspektören medger misstagen och förklarar det med att det i några fall var bråttom att ompröva beslut då intagna uppgett att de hade fått väntat länge.
Av internutredningen framgår att utredaren upplever den anställde som påverkbar då de intagna kan påverka kriminalvårdsinspektörens handläggning. Det baseras bland annat på den anställde gentemot klienter inte alltid stå fast vid det som beslutats inom personalgruppen. I några av fallen, där kriminalvårdsinspektören gjort ändringar i andras namn, har de särskilda villkoren skärpts för de intagna.
Emil Ahlquist, kriminalvårdschef på anstalten i Skänninge.
Emil Ahlquist är chef på anstalten i Skänninge. Han berättar att det tekniskt sett går att signera andras beslut.
– Däremot är det kanske omöjligt att det går igenom utifrån att man tar upp alla ärenden där alla är med och genomlyser ett ärende. På så vis kvalitetssäkrar man rättssäkerheten hos oss. En chef har alltid möjlighet och har tillgång att ändra saker i våra system. Men däremot genomlyser man vissa ärenden i olika forum så att det blir en kvalitetssäkring så det inte ska kunna uppstå.
Hur ser du på det som hänt?
– Det som är positivt i det här är att vi har en organisation som fångar upp när det blir fel och en individ gör på det här sättet. Det är positivt att en organisation fungerar bra utifrån ett rättssäkert perspektiv. Det som också är positivt är att den här individen som har gjort fel också förstår att fel har begåtts och ångrar sig. Sedan är det också givetvis oerhört tråkigt och förtroendeskadligt för Kriminalvården utifrån ett rättssäkert perspektiv när det blir så här.
Har du fortsatt förtroende för kriminalinspektören?
– Jag har förtroende för personen i fråga, ja.
Utredaren har inte tagit ställning till om kriminalvårdsinspektören gjort sig skyldig till brott. Internutredningen överlämnas nu till myndighetens HR-avdelning för vidare hantering. Där kommer det också utredas om ärendet ska prövas överlämnas till Kriminalvårdens personalansvarsnämnd.