Gunilla Rech Reporter
0142-36 96 20
gunilla.rech @corren.se
Åke Orselius hus vid järnvägen i Skänninge måste rivas eller flyttas. Mer än så fick han inte veta när det hölls samråd om dubbelspårsutbyggnaden.
Byggnads- och räddningsnämnden i Mjölby har kallat till samråd för fyra delsträckor i Skänninge. I tisdags kväll hölls det andra i raden som gällde detaljplanen för sträckan mellan Linköpingsgatan och Skenaån.
På plats fanns även Åke Orselius, arrendator till gården Munkgärdet öster om järnvägen, som Corren berättat om i serien om dubbelspåret och dess kringboende. Men han får fortsätta att leva i ovisshet om vad som ska hända med hans barndomshem.
Nämnden ansvarar bara för detaljplanen som säger att bostadshuset ska bort -- men inte hur. Hur huset ska hanteras, rivas eller flyttas, är tekniska kontorets sak, och förhandlingarna är fortfarande inte avslutade.
Planarkitekten Helene Eriksson kunde dock tänka sig en lösning där området bevaras som kulturhistorisk miljö, att huset flyttas en bit och istället blir ett museum. Det ligger ju strax intill det dominikanerkloster där arkeologerna hittade intressanta fynd tack vare dubbelspårsutbyggnaden.
Klart är dock att Åke Orselius nuvarande hem inte ska klassas som bostadshus längre, enligt Helene Eriksson. Han hoppas kunna bo kvar i huset efter att det flyttas inom tomten. Om det hoppet kommer att infrias eller inte kan hon inte svara på, det kommer i alla fall inte att kostas på något bullerplank på denna sida järnvägen.
På den andra, västra, sidan blir det däremot plank, och inte vilket plank som helst. De ska vara anpassade till den kulturhistoriska miljön, alltså gammaldags träplank. Över betesmarkerna vid Dyhagen kan planken kompletteras med bullervall. Flera sakägare var med på samrådet, och ställde frågor om bullerskydd och hur underhållet av husen ska klaras närmast järnvägen.
Enligt Rolf Olsson från Banverket skulle det finnas tillräckligt med plats för att exempelvis resa en stege och att tågtrafiken kan ledas om tillfälligt vid en renove-ring. Förutom honom och tjänstemän från kommunens byggnadskontor fanns även nämndpolitiker på plats.
Någon helhetsyn för hur klosterområdet och gården öster om järnvägen ska nyttjas i framtiden kunde de inte presentera utan hänvisade till övriga nämnder som däremot inte var representerade.
Området är planlagt som parkmark, men det blir inte särskilt lättillgängligt när järnvägsövergången för Vistenagatan stängs av med bullerplank.
Intresset för guidningar i detta område måste vara avsevärt efter de fyndrika utgrävningarna som gjorts i klosterområdet.