"Det krävs toppkvalitet och bra skörd för att få lönsamhet", säger Claes Pettersson, potatisodlare på Bjälbo Östergård.
– Vi har ett tajt tidsfönster när det gäller att sätta potatis. I år höll jag själv på ända in i midsommarveckan, säger Claes Pettersson, Bjälbo Östergård potatis.
– Det blev den sämsta skörden på 19 år, den sämsta någonsin. Först blötan och sedan värmen vid midsommar och i början av augusti. Vissa potatissorter trivs inte när det är över 30 grader. De växer inte, de bara överlever.
Enligt branschorganisationen Potatisodlarna har de östgötska odlarna fått en lägre skörd än normalt.
– De fick kämpa mot naturen, säger Anders Andersson, ordförande i Potatisodlarna. Sättningen den senaste någonsin, varm och torr sommar som sinkade tillväxten och så kämpigt med upptagningen.
Claes Pettersson beskriver hur vårens och sommarens väder gjorde att odlarna tappade bortåt tio odlingsdagar.
– 2020 hade vi ingen dag över 30 grader, säger han. Nu satte vi någon vecka senare än normalt och när blasten kommit upp ska potatisen sätta knölar. Men är det jättevarmt aborterar de sina anlag, det handlar om "survival of the fittest". Så fungerar det i naturen.
– Vi vattnade, men det var i en känslig utvecklingsfas, så det var otur att det blev så varmt. Vi har tappat minst 10–15 procent av skörden, fortsätter han.
På Bjälbo Östergård har särskilt King Edward-potatisen farit illa av årets väder; först blött och kallt, sedan hett, efter det torka och ny värmebölja.
Claes Pettersson beskriver hur man vattnat sex gånger och närmare 20 mm per gång, totalt mer än 100 mm konstbevattning. Idealet för potatis är i stället 18–20 grader och regn en gång i veckan, ungefär.
– King Edward tog stryk i mitt fall.
Ett annat problem för potatisodlaren är att om potatisen inte kan växa klart blir knölarna för små och då får man inte tillräckligt betalt. Om det å andra sidan är för varmt kan det bli få knölar under varje planta och då blir varje potatis alltför stor, vilket innebär att då får man inte heller bästa pris för den.
"Svenska konsumenter kan få räkna med att köpa importerad potatis", säger Potatisodlarnas ordförande Anders Andersson.
Bjälbo Östergård odlar 22 hektar totalt, varav ett hektar används till nytt utsäde, alltså nästa års potatisplantor. I snitt ska man normalt på gården skörda 53–55 ton potatis per hektar, nu ser han att det saknas bortåt 15 procent av det.
– Vi har inte levererat allt än, men jag ser att det är mindre i lagret. Generellt kommer det att vara en brist på potatis, sett över en årscykel. Och det blir även tufft under åren efter ett dåligt år.
Claes Pettersson känner odlare som gett upp efter sina tuffaste år. De lägger av när det krävs toppkvalitet och bra skörd för att få tillräcklig lönsamhet.