Hagsten: ”Skänningebor är hemmablinda”

I Skänninge är bebyggelsen lika fin som i Vadstena, men Skänningeborna har inte samma medvetenhet och stolthet över vilken skatt de sitter på.

Särdrag. De gamla ekonomibyggnaderna inne i centrala Skänninge är något som byggnadsantikvarie Marie Hagsten håller högt. Bakom henne står kulturgeograf Pernilla Johansson.

Särdrag. De gamla ekonomibyggnaderna inne i centrala Skänninge är något som byggnadsantikvarie Marie Hagsten håller högt. Bakom henne står kulturgeograf Pernilla Johansson.

Foto: karl-johan norén

SKÄNNINGE2015-05-15 06:10

Byggnadsantikvarie Marie Hagsten, Östergötlands museum, har den personliga uppfattningen.

Hon redovisade den när hon på ett offentligt möte i Skänninge församlingshem berättade om sin nyss genomförda översiktliga byggnadsinventering.

Hon tycker att det generellt månas lite mer om att det ska se dekorativt och fint ut i de andra städerna. Hon tänker till exempel på blomsterarrangemang utanför husknutarna.

– Jag tror att man i Vadstena och Söderköping tänker mer på att de kan få någonting tillbaka av det de gör med sin fina bebyggelse, säger hon till Corren och syftar på turismen.

Vi ska dock av detta inte förledas tro att Marie Hagsten tycker att fastighetsägarna i Skänninge är negativa.

– Jag har bara mött vänliga och tillmötesgående personer under min inventering, säger hon.

Marie Hagsten är förtjust i Skänningemiljön i flera avseenden och tycker att Söderköping och Vadstena är i underläge när det gäller förekomsten av äldre, centralt belägna ekonomibyggnader.

– Det är verkligen ett särdrag i Skänninge. Vi måste särskilt värna om de här stallen och ladugårdarna. Ekonomibyggnaden mitt inne i Follingegatan är så häftig!

Ett annat särdrag betecknar hon som unikt. Det är den medeltida tomtindelningen, med långsmala tomter som går genom hela kvarter och tvärs över gator, som hon anser att det är viktigt att slå vakt om.

Att så många gårdshus och uthus finns bevarade gillar hon också skarpt.

Till det som hon beklagar hör att det har försvunnit mycket äldre fönster.

Byggnadsinventeringens syfte är att ge kommunen ett mer uppdaterat och färskare planeringsunderlag än det kulturmiljöprogram som går tillbaka till 1970- och 1980-talen.

Ett 40-tal personer tog del av Marie Hagstens genomgång. Flera frågor kom upp. Diskussionen fördes sakligt. Från byggnadskontoret deltog flera tjänstemän, däribland kulturgeograf Pernilla Johansson som nu slutar sin två år långa projekt­anställning.

Carlsgården, snett emot Vårfrukyrkan, ses som ett sorgebarn av Skänningeborna. Lasse Strandberg undrade hur länge det ska få se ut som det gör?

Stadsbyggnadschef Magnus Pettersson svarade att kommunen har lagt enormt mycket tid på fastigheten.

Han hoppades att det kommer en ny fastighetsägare som är intresserad av att göra i ordning den.

– Det allmänna, kommunen, är väldigt tandlös, sammanfattade han möjlig­heterna att få försumliga fastighetsägare att ta itu med ­eller hindra förfall.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om